Palestina, forsta veckan

---

Minsann, da ar man i Jerusalem! Vi bor pa ett vandrarhem som heter Hebron numera, har hetat Tabasco fram till nyligen. Agaren ar fran staden Hebron, sa darav namnet.
Vi ar alltsa har for att traffa syndikalister fran Franrike och Spanien, samt en kille fran Boras, och sedan aka runt i Palestina och traffa fackforeningar och andra intressant agrupper, typ kvinnoorganisationer och arbetslosa.
De forsta dagarna, lordag kvall till mandag em, har vi for oss sjalva i Jerusalem och kan turista, sa det gor vi.
Via Dolorosa ska ses! Det finns saklart utsatt var det ena och det andra hande, typ "Har tappar Jesus korset forsta gangen.", "Har traffar han sin mor, Maria." o.s.v. Kanns lite tacky, men som tur ar ar det inte utskrivet sa mkt pa vaggarna, eftersom det ar mitt i marknadsgatukvarteren, utan det mesta finns i broschyrer.
Nar vi kommer fram till platsen dar man bestamt att Jesu grav finns, sa ser vi, att de t.o.m. hyr ut kors, sa att man ska kunna slapa trakors samma vag som Jesus! Snacka om fanigt, i synnerhet som 1: Jesus sjalv bar inte ett kors, utan en tvarsla, 2: deras kors ar helt klart mesigare. Undras, om man far rabatt om man bar det andra hallet? Nagon maste ju bara tillbaka det till utgangspunkten (dar Pontius Pilatus utfardade domen), sa man kanske kan fa rabatt? Av ngn anlening vagar vi inte fraga ;-)
Vi lar oss att anledningen till att detta anses vara platsen for Jesu grav ar att kejsar Konstantins mamma bestamde det! Ursakta, men jag ar makta skeptisk till att Konstantins mamma hade nagon som helst koll pa sadant flera hundra ar efter sjalva korsfastelsen, sa jag tanker ta det dar med en stooor nypa salt.
Eftersom denna korrumperade travelblog inte har med Palestina som land, sa far ni kolla har efter karta over de stader vi aker runt i.

Alla anlander efter hand, och pa mandagen far vi en tur utanfor sta'n med hjalp av Alternativa infocentret i Jerusalem, dar alltsa israeler samarbetar med palestinier for att balansera nyheter till media. Vi far for forsta gangen ( i mitt och Boraskillen Markus' fall, atmisntone) se muren som israelerna bygger. Det ar en mur. Det ar inte ett stangsel. Att kalla det ett sakerhetsstangsel ar fanimig ett hån, kan jag konstatera efter denna dag.
Vi far ocksa se bosattningar som alltsa omringar staden, de ar bygggda som sma kolonier med tomt land emellan, men med snillrika kommunikationssystem. Planen ar inte att bygga massor av bosattningar, for det finns inte folk nog att befolka dem, utan att lata den israeliska narvaron genomsyra hela landskapet. En klump har och en dar, en ode vag med en bensinmack som i princip aldrig saljer bensin, en ringsignalsautomat vid en busshallplats, sa att man latt kan fa en taxi om man behover.
sondra och harska, forfinat for 2000-talet.

Eftersom detta gar langsamt och jag redan ar jattesen med denna dagbok, ska jag inte skriva alltfor detaljerat.
Vi aker dag 2, i tisdags, till Ramallah, dar de som organiserat vara moten har i landet har sitt centrum. Har tillbringar vi tva dagar med moten och moten och ett par moten till, i Centrum for Demokrati och Arbetsratts lokaler.
Vi inser snabbt att de ar bra pa att ordna hit intressanta grupper att traffa, men ar samre pa logisitk. Efter att ha hort Klas' berattleser om hur man brukar bo i Palestina, och for all del vart utmarkta vandrarhem i Jerusalem, sa har vi ju med liggunderlag, sovpase etc. De har bokat in oss pa lyxigaste hotellet i sta'n ... vi protesterar, sager att vi dels inte har rad och nagra av vara spanska kamrater tycker dessutom verkligen inte om att bo sa fladigt. Min spontana reaktion ar mest "Jag komemr tro att jag sak vara reseledare imorgon bitti, om jag vaknar pa ett sadant har stalle!" :-)
Sa koordinatoren fran centret, Ashraf, far tjata sig till ett battre pris pa hotellet, och vi sover dar en natt. Natt tva hittar de ett samre, men OK hotell, som man lite undrar varfor de inte bokade in oss pa fran borjan ... gissningsvis ar de vana vid storre organisationer, typ LO-fack eller sa, dar organisationen betalar allt, men vi aker ju for egna pengar, sa vi kan ju inte betala en massa bara for att sova.
Vi far lite inblick i problemen som finns for folk, de kan inte pendla till olika stader for att jobba, eftersom de aldrig vet om de kommer igenom sakerhetskontrollerna som finns utanfor varenda stad, och till Jerusalem kan ingen pendla, for man behover ett tillstand for att komma in i Jerusalem och det far man inte om man inte bor dar redan och bor man dar far man fan inte gifta sig med ngn utanfor staden, for da forlorar man det tillstandet. Det ar ju helt rubbat! De ar utestangda fran sin egen huvudstad, sa det var darfor Arafat satt har i Ramallah ett tag innan han dog. Vi far se PLOs delvis bombade hogkvarter, bl.a.

Pa onsdagen aker vi till nasta stad, Nablus. Det ar en gammal romersk stad, sa namnet kommer av Flavia Neapolis, vilket far oss svenska att snabbt dopa om den till Nykoping.
Jo, vi aker alltsa med 4 spanjorskor, varav tre ar smatt odragliga och roker konstant, 5 fransman, varav en kvinna, och de ar trevliga. Markus polar snabbt ihop sig med Fabien, som ocksa ar gammal punkare och spelar i band. Deras humor livar iaf upp mina dagar, nar man ar trott och hungrig, maste jag saga.

Nablus, ja: har aker vi runt och traffar folk pa arbetsplatser, bl.a. Paltel, palestinska telefonbolaget som har 95 % av arbetarna med sig i facket! Det marks, de tjanar pengar och har fladiga lokaler ... med det ar dem val unnat, kan man tycka, aven om associationen till LO-pampar ligger nara till hands hela tiden.
Fredagen ar ju vilodag, sa vi kan ga pa marknaden och sloa lite, och sedan har de tankt ta med oss pa utflykt, bada och grilla vid floden, sags det. OK, vi hanger pa, men ... var ar floden? De slapar med oss till ett inhagnat omrade med bassanger, det kryllar av gapande ungar och alla badar ju med kladerna pa, for man ska ju itne visa sig utan klader! Det ar varmt, skrikigt och vi undrar vad i helvete vi gett oss in pa ... Klas raddar oss svenskar genom att ha vanligheten att borja kallsvettas och fa varmeslag, sa vi kan snart lamna stallet. Vi forstar efterat, att palestinierna ar helt enromt glada over att kunna aka till detta vidriga stalle, helt enkelt for att det avrit stangt for dem sa lange, men nu ar det oppet i och med att det varit lugnt lange, och da kan aven de aka och bada pa sin lediga dag, som alla andra fria manniskor i varlden. Det ar ju underbart for dem, det ar det, men vi har inte samma kansla for det ...

Lordagen blir den hittills mest intressanta dagen, mest for oss som inte varit har forut. Vi delar var stora grupp och jag och Klas hanger pa till Tulkarem i nordvastra Palestina, 15 km fran Medelhavet. Har traffar vi dels el-facket och arbetslosa i ett flyktinglager (jobbigaste motet hittills, de har fan inget hopp alls ...), men vi aker ocksa till en familj som bor precis vid muren! Har har muren funnits sedan 2003 och man har gjort en del malningar pa den, sa likheten med Berlinmuren blir allt mer tydlig.
Under denna dagstripp pratar jag med en tjej som heter Samar (betyder "nattligt samtal udner manen" fint, vad?) som ger mig vissa insikter i hur tjejer har funkar. Fler ajag pratat med tycker det 'r ok att tjejer inte har anstrangande och skitiga jobb som typ kabeldragare eller elektriker, men varfor tjejer inte heller kan bli taxichaffisar, blir jag inte klok pa ...
Jag ska utveckla detta senare, lovar.
Sondagen ar vi tillbaka i Nablus, besoker ett ungdomscenterum och far antligen se nagra glada ungar som gor annat an att springa pa gatorna. Har far de sjunga, mala, spela boll och spela teater, under aldre ungdomars ledning, och det marks att de har skoj. Sadant arbete ar fanken sa viktigt, och en tjej jag pratar med som jobbar dar sager att de far skrika och gapa eller grata om de vill, nar de vill, utan att ngn skaller pa dem. Det kan de behova.
Sondag kvall atervander vi till Jerusalem och eftersom vi ar lite trotta pa Ashraf koordinator och hans inkompetens som logistiker, sa ar det skont att han inte kan hanga med till Jerusalem. Hemskt att saga, men sa ar det.
Vi passerar diverse checkpoints, far hora att det minsann ar olagligt att besoka Nablus, men vad ska de gora, vi ar ju pa vag darifran ... Pa vagen in sa de att vi inte fick komma in alls, eftersom vi "inte hade tillstand", men efter en stund slapptes vi igenom. Man kan bli vansinnig for mindre, men tyvarr tjafsar man inte emot 18aringar med automatvapen om man inte maste.

I em ska vi till Hebron, och jag hoppas kunna skriva om ett par dagar igen.

---

Photos

Mur
Ni ser himlen ovanfor? Ni ser mig? Jag ar 1,56 lang, kan jag upplysa om, sa kan ni sjalva rakna ut hur hog den ar ... Detta ar i Abu dis, en forort till Jerusalem.

Ringapparat
Med denna kan man trycka pa en knapp och sa ringer det hos en trafikcentral, och man kan fa en taxi till mitt i ingenstans ... om man ar israel och judisk.

Coola telefonbrudar
Nissrin och en tjej till fran Paltel-facket, dar de har 95 % av arbetarna med sig ... utan sloja, saklart ;-)

Skrikande badplats
Det ar sakert jattetrevligt att vara har om man ar inmurad palestinier, men jag vill uuuuut!

Checkpoint
Sahar stora ar sakerhetskontrollerna, de som kallas checkpoints.

Muren utanfor Tulkarem
Kolla husen, de ligger alltsa precis bredvid! Folks tradgardar ar styckade och om marken inte anvands pa ett tag, sager israelisk lag att den far konfiskeras av Israel. Miffon.

Muren utanfor Tulkarem, 2
Att existera ar att gora motstand ... ja, vad fan ska man saga?

Comments

[josefina]

hej
skriver utan prickar jag med... later som ni har fullt upp, hoppas det är lite roligt med! det har varit en del bombande runt om i varlden och egypten var ett av de oroliga stallena, sa jag hoppas ni redan varit dar eller det lugnat sig da. kramar till er bada!

[Moni]

Odrägliga spanjorskor ??
Vad menar du med odrägliga spanjorskor som röker hela tiden?? Sådana finns väl inte ;)Himla kul att läsa dina kommentarer, kul att du tar dig tid att skriva. Själv är jag i el norte de Suecia och det värsta jag har råkat ut hittills är myggen. Fast de finns bara i skogen och dit måste man ju inte gå om man inte vill.

[Daniel]

doda havet
Doda havet... nar jag var dar var det fullt av saltkristaler på botten, skar man sig pa dem sved det ordentnligt i saret. Vattnet sag ut som simmig citronsaft, ungefar. Det var overkligt, men man flot faktiskt i rygglage. Ditt intryck? Sag du Ein-Gedi eller Masada?

[Reskaninen]

Inga saltkristaller
Vi bara badade fötterna, i princip, så det blev inte mkt till tittande på botten. Vet inte heller vad vi såg, eftersom vi knappt vet var vi var när bussen stannade. En israelisk linjebuss tar liksom inte turistinfo på köpet, så att säga ;-) Dessutom sov jag mest under resan, så jag var inte med på kartan heller.