Vår i Valladolid

---

Kära bloggläsare,

Värmen och våren har kommit på allvar till Valladolid, vilket innebär knoppar som slår ut och ljusgröna blad på buskar och träd, blommor i gräset, sol i ansiktet och fräknar på näsan. Kafébord på torgen med härligt uteliv till sent på kvällen och bara ben och axlar. Jag njuter verkligen av att befinna mig här, med insikten att mindre än hälften av min vistelse är kvar. Ibland så får jag en overklighetskänsla när jag tänker på var jag är och vad jag gör, det som nu är en självklar vardag verkar så otroligt när jag tänker på det i termer av att jag är på ett sjukhus i ett främmande land och gör praktik på ett främmande språk som om vore det inget konstigt med det.

Jag börjar trivas mer och mer på intensiven och jag har märkt att det tar ungefär två veckor för mig på en praktikplats för att landa och få mer en helhetsbild och känna mig tryggare. Jag har börjat acceptera och få mer förståelse för intensivvården av patienterna och vad den innebär och se vissa bli bättre och vissa sämre. De senaste dagarna har jag fått uppleva en del gripande stunder med patienter och anhöriga och det sätter patienten mer konkret i en kontext. Jag tycker mer och mer är det är en verklig förmån att få den här inblicken i intensivvården, även om det ibland är svårt och få mer intresse för den medicinska tekniken och hur den fungerar istället för att vara rädd för den. Jag försöker locka fram all min envishet och nyfikenhet när det känns kämpigt.

Jag har fått använda lite andra språkkunskaper i möten både på ryska och franska och det har varit väldigt roligt. Trots mina milda protester och försök att förklara jag har ganska ringa kunskaper i italienska och franska så är jag nu känd som "hon som kan sex språk", så det är bara att le och hålla med. Några av de skönaste kommentarerna som jag fått höra är "du sticker som en tjurfäktare" och "du är utlänning men du är inte dum". Man vet inte vad man ska tro.

Det spanska köket och medelhavstänket när det gäller mat och måltider har långsamt integrerats i mitt tänkande och sätt att vara. Man liksom sugs in i ett hedonistiskt njutande av goda maträtter, bakverk, kaffe, croissanter och tapas. Den enda slutsaten som jag kommit än så länge är - mums!

---