Advertisement
Published: June 26th 2006
Fran parkeringen
PARC ligger fantastiskt fint, öde, på toppen av en kulle. På ena sidan har man utsikt över stora delar av Silicon Valley, åt andra hållet möts man av ett böljande Kaliforniskt prärielandskap helt utan bebyggelse. Väldigt fint.Lordag, 12:40
Sitter utanför tvättomaten tvärs över gatan, snikar på internetkafét som ligger bredvid. Känns bra. Vad som inte känns bra är den allmänna sinnesstämningen efter sveriges match imorse. Sjuk antiklimax-match, fullt kaos i 20 minuter. Tyvärr verkar det som om vi inte är bättre än såhär. Det är ju alltid något i Sveriges spel som brister. Dessutom är jag så jäkla less på Lagerbäck och hans mongo-byten. Jonsson kvar och Kim ut i ett 0-2 underläge är för mig helt obegripligt. Nej, ny förbundskapten och bygg ett nytt offensivt lag, baserat på våra unga spelare.
Nog om detta. Lördag idag, och vi hade tänkt gå ut i Palo Alto ikväll. Var ute förra helgen på ett ställe som liknade Magnus&Magnus i Göteborg, fast sämre. Ändå rätt ok, folk hade i alla fall skjorta på sig, det var ett plus. Många ställen kör annars på stuket med bar, baseball på tvn och ett fussball-bord i hörnet. Känns inte riktigt festligt.
Men det var ju inte det jag hade tänkt skriva om just nu. Jag skulle ju återkomma till jobbet. Det har löst sig ganska bra. Mötet var inte så blodigt, och jag har börjat greppa hur det funkar
PARC chipmunk
Sådana här ekorrar finns hur många som helst som kilar kring huset chipmunks kallas de. Här finns även hästar, harar och Martin hävdar sig ha sett coyotes. Jag håller tummarna att de kommer förbi igen. Vistelsen inleddes annars bra för vår del första dagen såg vi en kolibri som hovrade i luften i flera sekunder precis utanför fönstret. Vingarna syntes inte för de rörde sig så fort. Det tyckte jag var riktigt tufft. här nu. De har helt enkelt en ganska risig intern kommunikation på avdelningen där jag arbetar. De är bara fyra stycken, så man tycker ju att det borde vara rätt lätt. Men Chefen är i princip helt osynlig, och ger endast sporadiska, rätt kryptiska instruktioner til sina två närmaste medarbetare; Hermann och Michael. De har då i sin tur utvecklat en kultur av att arbeta själva, och är inte riktigt vana att leda arbete. Det gör att allt hela tiden är väldigt löst och oklart kommunicerat. Det är mycket märkligt. Men jag lär mig, och tror det kommer bli bra i slutändan.
Chefen är för övrigt ett kapitel för sig. Första dagen tog han med Emil och mig på lunch; enligt tradition bjuder han alla nyanställda på lunch på en afghansk restaurang i Sunnyvale, rätt långt från jobbet. Det var kul att träffa honom, efterom jag hört så mycket om hur grym han är. Han verkar jäkligt grym, intelligent och duktig, men han verkar även rätt komplex. Han pratar oerhört avancerat, och sätter uppenbarligen ett högt värde i att framstå som intellektuell. Han är rätt liten, något kortare än jag, men tränar stenhårt och är sjukt uppumpad. Han är
IP-wizard...
Häromdagen upptäckte vi vad det står på chefens registreringsskylt. IP-wizard
det är ju nästan för bra för att vara sant. Ett stort behov av dokumentation uppstod. Självironi eller allvar
? Fortfarande väldigt oklart. oklanderligt artig, så som bara amerikaner kan vara. Han kör en dyr bil, en Lexus, väldigt dyrt inredd. Sjävklart har han även ett fint hus vid bukten, ”så han kan paddla kajak till olika restauranger på kvällen”.
Analysen så här långt är att han strävar stenhårt efter perfektion i allt han gör, men att hans ideal är något snedvridna jämfört med omgivningens. Som när han under lunchen berättar om sin stora hobby - fotografering. Det tyckte jag lät intressant, så jag frågade lite mer om det. Han använder naturligtvis proffsutrustning, och tar väldigt mycket bilder. Citat:”But I only shoot landscapes and buildings. Never people. They don’t interest me.” Eeh… verkligen? Vad svarar man på det? Varför säger man så? Jag var förstummad.
Advertisement
Tot: 0.069s; Tpl: 0.011s; cc: 9; qc: 49; dbt: 0.0405s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.1mb
Annie
non-member comment
Verkligen häftig omgivning! Det trodde jag inte. Verkar som om ni har det ganska mysigt tycker jag. Men är det inte dax att komma hem nu...? 6 ½ vecka kvar...suck...