Nattåg

---

---

Allt är krångligt, och samtidigt väldigt lätt i Thailand. Som turist är det som ett dagis, alla vet att man har pengar, och man blir omhändertagen av 20 thailändare vart man än går. Taxi? Bara att gå till sidan av vägen och ställa dig. 10 sekunder senare stannar en taxi, chauffören frågar vart man ska och man gör upp om kostnaden i förväg. Det tar ett flertal försök med besvikna taxichaufförer innan man hittar en som inte tar 5 ggr ordinarie taxameterkostnaden.

Vårt mål för dagen är Koh tao. En ö som är främst inriktad på dykning. Vi tar nattåget till en by som heter Chumphon. Svensk som man är dyker man upp 30 min innan tåget avgår, sätter sig på tåget och väntar 1.5 timmar innan det börjar rulla. Det är så saker sker i thailand, men en avslappnad attityd är precis vad man vill ha på semestern. Bara att vänja om sig.

Wake up, next stop is Chumphon

Tåget har utfällbara bäddsäten som är imponerande smidiga, en tågvärd går och bäddar alla sängar till resenärerna. Han har sin egen säng med ett skynke runt utanför toaletterna. Tåget gungar och låter, det går knappt att sova alls. Går man upp mitt i natten för att gå på toa så passerar man tågvärden. Han sussar så sött i sin egna säng. Hade man inte varit så trött så hade man undrat hur han skulle veta vilken station som var var. Det är helt kolsvart utanför tåget.
Tågvärden har koll, tänker vi. Han har jobbat med att hjälpa turister åka tåg länge. Vi vaknar senare då tågvärden säger att snart är vi framme. Tåget var minst en timme sent och höll inte tidtabell, hur han kom upp i rätt tidpunkt är ett magiskt mysterium vi aldrig kommer att förstå.

När vi kommer fram möts vi av två kvinnor i stationshuset som lagar frukost för en billig peng. Så är det i thailand. Även kl 4 på morgonen på en dag som denna får man mat och dricka hur lätt som helst. En kvinna ropar in oss och ger instruktioner om var vi ska sitta och vilken buss vi ska ta för att åka vidare till Ko Tao. Vi sitter med säkert 100 andra backpackers som också är på väg åt samma håll. Plötsligt känns resan väldigt mainstream...

Vi tar en buss genom byn till hamnen, där en båt och ännu fler backpackers väntar...

---