Advertisement
I backen
Det var en härlig vecka att åka skidor ska jag säga. Här är David från Quebec i backen och leker lite coola killen Tisdag 18 April kl. 12: Får tillbaks mobilen. Nån som jobbade på en restaurang vid sidan av skidbacken hittade den. Carlos säger att jag har mer tur än någon annan han träffat. Det är kanske att ta i lite, men lite tur har man ju... Vi får också reda på att det skall bli gemensam middag på en restaurang vilket ju låter trevligt.
kl. 19: Vi får reda på att restaurangen ligger uppför bergen och vi måste traska upp dit i snön... Ingen har med sig snöskor eller ens vinterskor. Det blir minst sagt vått och vi börjar förstå varför middagen var inkluderat i priset för skidresan... Själva middagen blir ganska mysig med en riktig eldbrasa och allt. Utan en tanke på att vi kanske måste traska ner för berget efteråt söp vi oss fulla.
kl. 24: Det där med att supa kanske inte var en strålande idée tänker vi när vi ligger i snön och halkar nerför backen.
Onsdag 19 April kl. 10: Några av oss bestämmer oss för att ta ett fordon upp till högsta topp på glaciären. Det är soligt och ingen vind. Utsikten är fenomenal och då sitter en Irish Coffee ganska fint. Tycker
Själva byn Les 2 Alpes
En ganska typisk skidort. Massor med barer och affärer. Alla andra byggnader var hotell helt klart att Polmag borde ordna en skidresa till Alperna istället för Åre. I Åre kan man helt enkelt inte få en sådan känsla.
kl. 18: Det danar för oss att spriten vi tog med oss från början kanske inte kommer att räcka. Några av oss gick för att handla, andra skulle slänga burkarna och flaskorna. Jag gick med Carl för att återvinna (pk som jag är...) och folk på gatorna stannade för att stirra på högen med burkar och flaskor hi hade med oss. Några onda blickar fick man ju från småbarnsföräldrar, men fjortis tjejerna verkade ovanligt intresserade...
Torsdag 20 April kl. 7: Vi ska tillbringa dagen på en annan skidort som heter Alpe d'Huez. Det ligger på en lite lägre höjd än Les 2 Alpes men är mycket större med bredare pister, mer barnfamilj vänligt dvs. Eftersom det ligger lite lägre är snön också sämre, mycket sämre. Vid slutet kändes det mer som att åka vattenskidor då man i princip plogade vatten. Bästa minnet från dagen var dock den 18km långa svarta backen. Den var givetvis inte svart hela vägen, bara ungefär 8km var svart. Men det var verkligen en upplevelse. Puckelpister i vissa ställen, lössnö
Vi var jävligt fulla
Som ni ser längst ner till vänster så poserar Carl med några killar på gatan. Vi visste inte vilka dem var och har aldrig träffat dem efter fotot. i andra, och vid slutet fanns det ingen snö alls. Vi fick bära på våra skidor i ungefär 10 min innan vi kunde åka vidare, och då hade backen blivit grön så det kändes mer som längdskidor än utförsåkning. Tog oss hela förmiddagen att klara av den.
kl. 20: Vissa konstiga människor (dvs kanadensarna) bestämmer sig för att göra en shot där man blandar saften från burken med gröna ärter med rum. Rekommenderar INTE blandningen för en eventuell fest där hemma.
Fredag 21 April kl. 13: Sista dagen i backen! Strålande väder och fransmännen bestämmer sig för att åka en pist i bara underkläderna. Själv fick jag inte ens veta om att detta skulle hända då jag satt på en terrass med några andra och njöt av lite varmt vin. Men Carlos ringde från toppen och sade att de var på väg ner. Vi sprang till pisten och kollade, liksom gjorde resten av Alperna typ. Det roligaste var en pappa som åkte med sina två barn i femårs åldern. En av dem ramlade i backen med ansiktet först men pappan var upptagen med att ta bildbevis med sin kamera... Troligtvist på tjejen som hade string på sig...
Skidbacken som försvann
Ena stunden åkte vi skidor, den andra befann vi oss i 18 gradig värme där snön bara försvann. Gud vad jag älskar det! kl. 23: Alla har återigen tagit av sig skjortorna, denna gång på dansgolvet. Undrar om trenden kan fortsätta i Uppsala? Vore intressant...
kl. 03: Vi inser att vi måste göra slut på all mat i kylen och bjuder in folk. Gör en fyllemiddag/frukost av sällan skådat slag.
Lördag 22 April kl. 9: Lägenheten måste vara städat och tömd på grejer. Vi har fått två timmars sömn men är ändå på riktigt glatt humör. Tror nog att fyllan inte slagit av riktigt än. Den franska organisationsförmågan gör återigen ett försök att få Frankrike stämplad som "underutvecklad" när vi får reda på att bussen inte kommer att åka hem förrän kl 19 på kvällen... Vi tillbringar dagen med öl, fotboll och allmänt illamående efter festandet.
kl. 19: Hemresan börjar och prisutdelningen likaså! Själv vinner jag priset för bästa brännan medan kanadensarna vinner för bästa "imitation" av alkoholister. Vårt och grannarnas rum vinner priset för bästa atmosfär. Priserna är så franska som det kan bli. T-shirt med reklam för resebyrån, Oboy samt kondomer. Vad mer kan man önska sig här i livet?
Efter skidresan har vi tillbringat tiden med att skriva PM och plugga för tentor. Behövde ta det
Spanjorer....
Jag vet inte vad som är värre. Faktum att Carlos har på sig något som liknar stringkalsonger, eller att den är turkås (stavning?)... lugnt efter skidresan.
Eftersom detta nu är sista bloggen vill jag avsluta det hela med en kommentar om själva upplevelsen med ett utbyte utomlands. Det är underligt att inse att efter ett år här så känner jag dessa människor bättre än andra som jag har gått i samma klass med under fyra-fem år. Jag tror att förklaringen ligger dels i en rädsla som vi alla känner i en främmande miljö och därför söker sig till andra som finner sig i samma situation, men framförallt tror jag att den intensiva upplevelsen beror på en gemenskap som binder oss samman. Man ser dessa människor som en del av sig själv och är mer villig att acceptera deras underligheter utan att döma ut, nästan som en familj. Pga känslan av denna gemenskap borrar man sig igenom den ytliga vänskapen på ett helt annat sätt än om man befinner sig i sin hemmiljö. Så för EU är Erasmus utbytet ett sätt att stödja utvecklingen av utbyten mellan olika länder, men för den enskilde studenten innebär det mycket mer. Man får en chans att skaffa vänner för livet, som i den värld vi befinner oss inte alltid är så lätt. Jag kan inte säga
Sista dagen i Alperna
Vi gjorde ingenting hela dagen förutom att traska omkring och kolla på fotboll ibland. Ja, vi hade det roligt trots bristen på snö helt enkelt om jag har blivit en bättre människa från mina upplevelser här i Frankrike, men jag vet att jag har blivit en lyckligare och mer harmonisk sådan. Och det är värt ofantligt mycket mer än de högskolepoäng jag kommer få för mina studier här.
Advertisement
Tot: 0.086s; Tpl: 0.012s; cc: 5; qc: 45; dbt: 0.0628s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.1mb
Katja
non-member comment
Det låter ju härligt med den där resan!! Jag kommer inte att vara i Uppsala under den där tiden, men det vet du ju redan... Ha det så bra ni sista tiden och även i Sverige och Kina!