Vietnam 13 mars-6 april

---

Efter buss med byte och farja var vi antligen framme pa on Phu Quoc. Dar bodde vi pa en mysig resort (Daisy Village) med sma hus, massor av vaxter och tva pooler samt en overengagerad vietnamesisk receptionist. Varje kvall korde han en monolog med mig och Maria om livets viktigheter. Vi skulle darmed bade tacka for de kloka budskapen men ocksa skylla pa honom att det inte blev mycket bloggande under dessa kvallar. Vi levde slappelivet pa Daisys, mangoshakes varvades med dopp i poolen, boklasning och biljard. Vi t.om missade en frulle for vi forsov oss vilket INTE ar likt oss (nar frukost ingar i priset). Efter detta nederlag kom vi pa att vi kunde trosta oss med en frukshake vid poolen- saker och ting kandes helt plotsligt battre. Eftersom vi bodde nara havet tankte vi att ett dopp skulle sitta fint. Vi blev dock lite paffa nar vi fick en kansla av att bli branda i vattnet, vi undrade om det var maneter men ett svenskt par meddelade glatt att det bara var havsloss som bet en. Vi tog snabbt en dusch och skippade sedan havsbad resten av dagen. En av dagarna akte jag och Maria ut med bat. Vi borjade med att fiska fran baten. Jag och syrran var de enda som fiskade och inte fick fargglad fisk pa linan, kan bero pa att vi med mening sag till att de aldrig hann nappa. Darefter akte vi till olika oar med kristallklart vatten och snorklade. Det fanns bade fina koraller och fiskar men det slog inte riktigt Thailands korallrev. Vi at en fantastisk lunch sen pa en av oarna med nyfangad fisk, rakor, blackfisk och de sma stackars krakarna som vi turister fangat pa kroken tidigare under dagen. Efter slappetiden pa Phu Quoc var det dags att kanna av Ho chi Minhs (Saigon) puls.

Stella och Johan valde ett litet homestay medan vi korde ett partyhostel delight (obs! inte som Siem Rep). Under tva natter tvingade Maria ut Karin for att partaja lite. Det var rooftopbar och sen pubcrawl pa Backpackerstreet, som tur var bara nagra meter ifran hostlet da Karins lokalsinne sviktade efter 23:00. Efter nagra pubar/klubbar hamnade vi pa en klubb dar vi testade lustgasballong som ar valdigt poppis i Vietnam. Man blev lite gla i hagen i nagra sekunder. Karin blev utskrattad av nagra vietnameser for att hon hade stora gula oronproppar som stack ut som sma alienoron. Tydligen ar inte oronproppar ett vanligt fenomen da de flesta party-vietnameser troligen ar dova efter den overrdrivet hoga ljudnivan. Trafiken var inte heller att leka med i denna stad, helst foljde man efter en vietnames som ledsagare over gatan, har var det inte gamla tanter utan turister som behovde hjalp. En av dagarna akte vi ut for att besoka Cu Chi tunnlarna. Dessa anvandes i amerikansk-vietnamesiska kriget som skydd och bostader. Sma gangar ledde till lite storre rum dar de hade sovaplatser, kok, forvaring och fallor (bla. bambuspjutsfallor for amerikanerna). Guiden berattade olika kreativa och plagsamma satt amerikanerna dog pa. Vietnameserna samlade aven in odetonerande bomber som de gjorde egna vapen av, ett valdigt farligt yrke. Detta krig var totalt meningslost och an idag lider manga vietnameser av foljderna av nervgasen sarin som slapptes ut av amerikanerna. Det kan inte vara kul att vara amerikan och turista i Vietnam, Kambodja och Laos...

En dag nar vi var ute och promenerade i staden sa stoppade plotsligt en man med ett verktygskit oss pa stan. Bestamt gav han mig en plastsko och tog sedan min sandal tillfanga. Han borjade sedan att laga min sandal vars rem slappt pa ett stalle. Hogst fundersamma stod vi och iakttog hantverket utan att riktigt veta hur vi skulle stalla oss till detta. Till sist var han fardig och ville ha betalt. Da paborjades prutprocessen da han garna ville ha mer betalt an vad skon var vard i sitt nuvarande skick. Till slut enades vi ett pris dar han var nojd och vi var mindre nojda men skon var iaf fixad!😊

En annan rolig sak som varje dag utspelade sig pa gatan vi bodde pa var att en vietnamesisk dam salde nudlar. Det roliga i sammanhanget var att hon skrek: One dollar one noodle vilket kan tyckas som ett ganska daligt erbjudande.

Efter Ho chi minh tog vi nattaget till Danang. Sangarna var som att sova pa golvet...det var endast Johan som njot av detta. Dessutom fanns en stackars tupp i en kartong med pa taget. Han verkade ha blivit forrvirrad av morkret i kartongen och tyckte att det var bast att gala hela natten och morgonen tills han blev hes. Val framme i Danang fick vi annu ett varmt mottagande av de entusiastiska taxichaufforerna. En av dem trodde han hade paxat oss och beslot sig for att ta lunch i narheten av oss nar vi tog lunch. Han invantade/vaktade oss men chi fick han, vi valde en annan.

I Hoi An blev det fokus pa klader och mat/fika. Hoi An ar en skraddarstad och det verkligen kryllar av skraddare och skomakare. Vi passade pa att besoka tva skraddare och en skomakare. Forsta stallet vi besokte slutade med ett antal kavajer, byxor, trojor, jacka och klanning..ojda vi som bara skulle ha nagot litet minne. Det gick snabbt att fa sina skraddarsydda klader, ungefar 2 dygn. Innan man fick sitt kladesplagg gallde det att bestamma design, tyg och sa mattes kroppsformen. Dagen darpa var det passning/justering av plagget.

I matvag testade vi en baguette (bahn nagot) fylld med agg, gronsaker, saser, tofu m.m. mycket gott! Nudelsoppa med kanel, kardemumma, nejlika var ocksa en hit aven om vi prutade daligt denna gangen ocksa. Vi fikade aven en gang pa ett mysigt stalle som kallas Reching out som drivs av horselskadade. Vi kommunicerade med sma skyltar i tra och papperslappar. Fantastiskt gott te, kaffe och hembakta kakor! Hoi An var aven ett perfekt stalle da Earth hour intraffade, de tog detta event seriost genom att slacka ner hela den aldre delen av staden och tanda rislyktor i floden och langst gatorna. Det fanns flera upptradanden att kolla pa, bland annat traditionell musik och sang. Sangen hordes lite som en mix av jojk och Enya och lyckades bade lata vacker och falsk pa samma gang.

Hostelet som vi bodde pa anordnade familjemiddagar. Vi var med vid tva tillfallen och at vietnamesisk mat och snackade skit med andra boenden. Det fanns en vietnamesisk kille som var allt i allo dar (bla fixade han maten, puben, receptionen) och han berattade en hel del om Vietnam och hans planer pa att bygga upp ett litet hostelsamhalle. Han ville ocksa garna till Texas av alla stallen da hans familj bodde dar men det ar tydligen svart for vietnameser att fa visum dar tyvarr.

For forsta gangen pa resan kande vi att det trots allt var dags att testa om vi fortfarande kunde laga egen mat sa vi anmalde oss till en matlagningskurs. Vi akte forst till marknaden for att inforskaffa alla ravaror. Som tur var skotte var vietnamesiska guide affarerna, annars hade det blivit en dyr maltid. Nar de handlade kottet borjade jag och Karin fundera pa om inte Stellas val att valja vegetarisk var genial da aven flugor ingick i priset. Efter det tog vi en bat langs floden och motes upp av ett glatt gang vietanameser som hade sma runda batar som vi turister skulle placeras i. Val i batarna fick vi veta att den bestod av bambu och koskit. Av palmblad gjorde de fina ringar och kronor som de smyckade oss med. Darefter var vi framme i koket dar magin skulle intraffa. En trevlig vietnamesisk kock forklarade hur vi skulle tillaga de fyra olika ratterna och sedan var det upp till bevis. De fyra ratterna var farska varrullar med rakor, vietnamesisk friterad pannkaka, stekta nudlar med gronsaker samt soppa med julkryddor och nudlar. Inte for att skryta eller sa men vi nailed it. Basta matupplevelsen i Asien hitintills😉 Det enda vi (las Stella) mojligtvis behover ova pa ar att flippa pannkakor. Stellas pannkaka blev pannkaka om man sager sa😉 Vi fick naturligtvis ata alla valsmakande ratter tillsammans med en overdriven konsumtion av passionsfruktsjuice. Som pricken over i:et fick vi recepten efterat samt matlagningspinnar sa nu ar vi fullfjadrade vietnamesiska kockar!

Efter Hoi An akte vi bil langs Hai Van passet till Hue. Det ar en valdigt naturskon transportstracka mellan berg och dal och hogst upp pa toppen stannade vi till for att beskada den fina utsikten. Vi unnade oss alla aven varsin gammal snickers som tvangsbetalning for att vi gick pa en otroligt sunkig toalett (vi vet inte ens om affarsinnehavaren agde toaletten, bra affarside). I Hue bodde vi pa ett Homestay som agdes av en charmig vietnamesiska som sa vad hon tyckte om saker, bland annat om sin idiotiska pojkvan. Vi diskuterade ocksa det trakiga faktum att man garna i Vietnam vill ha en pojke eftersom nar han gifter sig sa tar man alltid mannens efternamn, vilket tydligen ar extremt viktigt har. Kim som hon hette anordnade familjemiddagar varje kvall med en obligatorisk risvinshot. Hon hade heller inga fasta frukosttider utan sa att sa lange hon var glad kunde det ordnas narsom, vi tog henne pa orden och korde sovmorgon varje dag. Familjen hade en liten kissekatt som hette Cat och hade hittats overgiven av en gast. Cat var valdigt lekfull, bland annat gillade han att attackera tar som ror sig. En annan sak han ocksa attackerade var en rumpa som tillhorde en skottsk dam som hatade katter. Hon skrek plotsligt till vid matbordet och sag ut som hon sett ett spoke, det var i sjalva verket Cat som vassade klorna pa henne. Cat skandade aven ett altare men fick sitt straff nar han hoppade ner vid en vattentunna och missberaknade hoppet med blota tassar som resultat.

Forsta dagen gick vi till den kungliga Citadelen som var ett center under Hues stormaktstid. Dynastin Nguyen harskade dar och det fanns valdigt manga fina kinesiska pagoder och tradgard innanfor muren. Man fick ocksa chans att lyssna pa musik som spelades forr och mata de stora fiskarna med fiskmad. Andra dagen hyrde vi en privatchaffis och besokte kungliga kungagravar och tempel. Pa vagen tillbaka hade vi instruerat chaffisen att vi ville till en overgiven vattenpark som Kim berattat om. Nar vi kom fram pekade chaufforen pa en skylt som det stod no visitors pa och upprepade det. Vi forsokte forklara att man trots det kunde besoka parken medan massor av folk konstant korde forbi oss som hade varit dar. En vakt stamde in i chaufforens klagosang och forsokte fa oss pa andra tankar med hot om att polis kunde komma. Vi stod pa oss och efter att chaufforen ringt ett samtal gick han till slut med pa att lata oss ga in sa vi smet snabbt forbi vakten och begav oss till fots in i parken. Vattenparken hade byggts i borjan av 2000-talet men hade redan efter ett ar gatt i konkurs. Det forsta vi hittade var en tom bassang och ett skjul dar det fanns en rymdsimulator som Johan blev eld och lagor over. Vi fortsatte vandringen och hittade vattenrutschbanor som vi klattrade lite i. Tydligen hade det funnits krokodiler dar tidigare (antagligen i akvarium tror vi). Den sista upptackten var en stor drake som var en utkiksplats och som nog ocksa hade varit ett akvarium. Vi gick uppfor de skrangliga trapporna och tog en bild pa utsikten genom drakens mun. Vi var ganska lattade nar vi kom pa fast mark igen utan att nagot hade rasat. Val tillbaka halsade vi glatt pa vakten som verkade pa battre humor da han lyckats overtyga ett gang kinesiskor att man inte fick ga in, sa de fick noja sig med att ta en bild pa bommen utanfor...

En kvall bestamde vi oss for att folja guidebokens tips och ta en bat ut pa floden for att lyssna pa vietnamesisk sang och musik. Det visade sig att baten bara korde fran ena till andra sidan, en ganska stor besvikelse da vi skippat en battur langs med floden under dagen da vi skulle gora detta. Dessutom stordes sangen kontinuerligt av skallande leksakshundar som kunde kopas pa baten. Vid ett tillfalle pratade en vietnames framfor oss hogljutt i telefon under upptradandet. Overall, inget vi rekommenderar men anda kul att se deras fargglada klader och speciella sang.

Samma dag som vi skulle aka beslot vi oss for ett till aventyr-Bach Ma nationalpark. Det var en arrangerad tripp men kandes valdigt bra att ha med en guide som kunde stigarna utan och innantill. Forst akte vi med en buss pa en slingrig vag uppfor berget. Efter latt illamaende och viss lattnad over att ha klarat sig fran klippkanten var vi uppe pa en topp och kunde beundra utsikten. Guiden tyckte vi skulle fa en annu battre utsikt genom att klattra upp pa ett tak, han hade ratt! Vi var de enda svenskar men vi var omgivna av svenska marken pa icke svenskar. Fjallraven-ryggsack ar extremt poppis i Asien har vi markt, dar fanns aven Baby bjorn och Cheap Monday Stockholm. Man kunde valja mellan aventyrlig eller icke aventyrlig vandring. Efter en viss overtalan hade alla valt aventyrlig och vi kunde ju inte vara samre med tanke pa att en familj med en bebis valt aventyrlig...Vandringen borjade med att vi gick forbi ett hotell som sag overgivet ut, det var det dock inte utan guiden sa att naturen sliter sa mycket pa byggnaderna har att det sag overgivet ut. Sen bar det av langs smala stigar, snart kom vi fram till ett vattendrag i djungeln som vi skulle folja storre delen av strackan. Har borjade den aventyrliga delen da vi skulle ga langs de branta klippvaggarna. Vi fick dock ett rep som hjalp vilket vi var mycket tacksamma for. Det visade sig att bebisen i aventyrsfamiljen inte var lika aventyrlig sa har borjade han visa sitt missnoje med skrik. Pappan sag lite ut som att han angrade sitt val och mamman sag ut som hon nar som helst skulle saga: jag sa ju att vi skulle ta den lattare..Men efter att ha kommit till platsen vi skulle bada pa slutade den mest extrema delen, da skulle vi bara hoppa over vattendrag med hjalp av stenar. Efter ett valbehovligt bad i iskallt vatten at vi var lunch. Tur att vi var i naturen eftersom all mat smakar bra da aven om Karin som valt vegetariskt fick tofu med tofu med tofu med ris. Det var alltsa tofu tillagat pa olika satt...Efter lunchen fortsatte vi var vandring och fick se en groda som var perfekt kamoflerad som ett lov. Hans ben var lika platta som ett lov dessutom. Guiden hade innan varnat oss for att det finns iglar i djungeln som optimerat sugmojligheterna genom att finnas pa marken under lov, inte vattnet. Som tur var for alla fick vi inga pa oss men vi sag en forvirrad jakel (eller en vegetarian?) som satt och sog pa en sten. Den var lika stor som lillfingernageln. Till slut kom vi till ett vattenfall som glider in pa topp 1. Det strommade kraftfullt nerfor en ravin, vi sag inte slutet av det for att det var omringat av mystisk dimma (Karin ville ha med mystisk). Det fanns stenarplattar runtomkring det sa man kunde i stort sett sitta i vattenfallet.

Nar vi kom tillbaka var det dags att ta nattaget mot Hanoi. Vi fick tyvarr pga tidsbrist skippa Ha Giang i norra Vietnam men valde att andra var rutt lite och hoppa av vid Ninh Binh istallet for Hanoi som ar mer norrut.

Ninh Binh visade sig vara en riktig skonhet. Landskapet var tackt av kalkklippor, risfalt och vatten. Det kallades Halong Bay pa land vilket man kan forsta. I Ninh Binh bodde vi pa Trang An Eco Homestay. Det ar kul med namn for det var varken sarskilt eko eller homestay. Daremot var det fint integrerat i landskapet. Forsta dagen cyklade vi till Trang An dar vi akte bat langs floden. Det var en gammal dam som rodde baten med bade fotterna och handerna. Vi fick lite daligt samvete sa alla vi fyra hjalpte till att ro med extrapaddlar. Vi har aldrig blvit sa utskrattade, filmade/fotade och pekade pa som har. Vi vet fortfarande inte varfor, om det kanske var vart utseende eller vart forsok att platsa i elitlandslaget i rodd da vi rodde forbi ganska manga. Stella hade aven en teori om att kanske damen som rodde gjorde miner bakom var rygg och latsades ta semester medans vi rodde. Omgivningen var otroligt vacker. Vi akte in i flera grottor dar hon valdigt skickligt rodde,ibland tranga gangar. Vi landsteg ocksa flera oar dar det fanns tempel att kolla pa.

Efter den turen begav vi oss till ett annat stalle som hade ett tempel och grotta pa land. Dar sag vi en bergsget, ett vanligt fenomen i dessa trakter. Vi traffade pa en sydafrikan som vi pa kvallen tog en ol tillsammans med vid en flod. Han var sedan tvungen att aka vidare men da tog en annan sydafrikan-amerikansk kille over. Han larde oss ett nytt kortspel som vi behover ova pa.

Dagen efter begav vi oss till vietnams aldsta nationalpark Cuc Phuong. Vi borjade med att besoka ett sanctuary for apor och skolpaddor som har raddats fran handeln. Aporna var olika typer av langurer och gibbons. Tyvarr ar det endast 15 % som aterfar sitt naturliga beteende och slapps ut igen. Det stora problemet for de stackars skolpaddorna ar att kineserna alskar att ata dem samt anvanda dem som ett magiskt medel for potensproblem. Efter detta besok borjade vi vandra runt 2,5 h i nationalparken. Vi fick bland annat se ett 1000 ar gammalt trad och en grotta dar vi hittade en vietnamesiska som foljde med in i grottan. Vi traffade aven pa ett tiotal skolklasser som alla skrek HELLOOOoo och Wats your name? till oss. Efter hundrade gangen borjade vi bli lite torra i halsen. Sista dagen innan vi skulle bege oss till Hanoi hyrde jag och Karin scooter for forsta gangen. Vi hade upptackt att Ninh Binh ar perfekta platsen att kora scooter pa da det ar lite trafik, breda vagar och en hel del grusvagar. Da vi nar vi hyrde hade uttryckt var brist pa erfarenhet fick vi en ngt mer skabbig och tejpad scooter att kora pa. Efter nagra allt for haftiga gasningar borjade vi sa smaningom fa klam pa det hela. Forsta problemet uppstod dock nar vi skulle tanka och inte fick upp satet dar tanken var under. Fran att ha assisterats av tva barn multiplicerades de snabbt till att bli sex barn som intresserat stod och sag pa i var kamp. Efter manga om o men fick vi till slut upp locket sa att ett av barnen kunde tanka till oss. Till slut nadde vi var destination- Mua Cave. Vi fick dagens motion dar da vi var tvungna att vandra 500 steg uppat berget. Dar uppifran fick man en fantastisk overblick over landskapet. Pa toppen fanns aven en stor drakstaty som folk vaghalsigt klattrade pa. Val nere igen besokte vi aven grottan dar det fanns en liten vattenkalla.

Efter Ninh Binh akte vi minibuss med en polsk ambassadorfamilj till Hanoi.

I Hanoi fick vi finbesok av Stellas bror Petter. For att fira detta (och efter mycket tjat) gick vi till Water puppet show. Som det later en dockteater pa vatten med traditionell vietnamesisk musik (sang och instrument). Bland annat drakar som sprutade tomtebloss och enhorningar som sag ut som kalkoner. Showen var en great success, endast 2 av 5 somnade (Petter och Johan)😊 Vi har ocksa vandrat omkring mycket vid sjoar och i sma grander. En viktig del har varit att halla fast vid svenska traditioner och darmed fika kontinuerligt. Var har ocksa varit lite kulturella och besokte ett kvinnomuseum. Det handlade utifran kvinnans perspektiv om familjeliv, giftemal, traditioner och traditionella klader samt historiska kvinnohjaltar under krig. Vi fick bla lara oss att en etnisk grupp framforallt tidigare fargade sina tander svarta for att det ansags attraktivt, vi hade lite svarare att se det. Som brollopsgava, vilket framforallt gavs till brudens familj for att de hade fostrat henne, kunde de exempelvis ge ett svard, kittel och silvermynt. Silvermyntet placerades sedan i kittlen tillsammans med vatten. Sedan hogg man med svardet. Detta skulle bringa lycka. Vi laste ocksa att vissa ger sina barn fula namn i borjan av deras uppvaxt for att inte onda andar ska ta dom.

Vi har ocksa besokt det kanda Halong Bay med alla dess kalkklippsoar. Halong bay ar ett varldsarv och det var dar amerikansk-vietnamesiska kriget borjade. Vi akte med en omgjord fiskebat och solade pa dack, kollade pa den fina omgivningen och intog aven lunch dar. Efter lunchen tog vi en kajaktur bland alla oar. Vi paddlade in i grottor och kom till slut till en liten o dar vi hade den stora turen att se en langur (apa). Denna typ av apa ar tyvarr utrotningshotad pga att den anvands som traditionell medicin, mat samt som husdjur. Det finns bara ett 70 tal individer kvar i varlden.

Efter kajakturen hoppade vi i plurret fran en trampolin pa baten. Till sist kom vi fram till on (Cat Ong) dar vi skulle overnatta. On agdes privat av en Mr Chin som blev Petters idol. Vi fick veta att han kopt on for 5 miljoner dollar och att han fatt bygga bungalows vid tre tillfallen pga tyfoner. Pa kvallen at vi fantastiskt go mat som of course Mr Chin lagat och sen lekte vi lekar, biljard m.m.. Vid midnatt samlades vi runt lagelden med en gitarrsnubbe och sjong saklart Wonderwall och andra mindre uttjatade latar. Dagen efter blev det en liten hajk med halvklattring till en utkiksplats sen begav vi oss mot fastlandet via on Catba.

Som avslutning pa Vietnamresan tankte vi beratta om bumgum som anvands pa toaletter i Vietnam, Kambodja och Thailand. Det ar alltsa en slang med sprutande vatten som man helst ska anvanda istallet for toalettpapper. Det tog lite tid att lara sig detta adla konstverk. Framforallt Johan hade vissa problem med detta och kom ut blot och klagande fran toaletten.

Den 6 april splittrades vi at alla hall. Petter akte tillbaka till Sverige, Johan och Stella till Japan och jag och Karin till Taiwan.

---