Advertisement
Published: January 25th 2008
Edit Blog Post
På omiyage
Väldigt trötta och hungriga. Dagen började med att vi bestämde oss för att inte äta frukost på hotellet utan ge oss ut och försöka hitta ett Kaitensushiya. Så vi tog Hankyuusen till Umeda, bytte till Midosujisen och gick av vid Namba. Eftersom vi inte ätit på väldigt länge var det ett väldigt moloket gäng som letade efter maten. Till slut orkade vi inte utan gick bara och letade efter något ätbart. Hittade en liten restaurang som hetter Omiyage och som såg rätt okey ut. Vi gick in och satte oss, vilket inte var det lättare då stolarna var så små att såg ut som sådana där små barnstolar man hade och lekte te-set. Nåväl, tog upp menyn som var... bara massa kanjitecken och inga bilder. Jättesvårt. Samtidigt som man hade en liten lätt baksmälla gick tanten i affären och skrek med ett mycket genomträngande röst Arigatou GOZAIIIIMASU. IraashaiMAAAAASE. Hela tiden. Hemskt. Så vi fick gå ut utanför affären och välja ifrån deras plastmaträtter där. Frågade vad hon rekommenderade och tog det. Kommer inte ihåg vad det hette men det var iaf ris och något kött/äggblandning och till det udon-nudlar. Att äta dom nudlarna var som att brottas med Midgårdsormen. Det säger en del. Det var
inte speciellt gott men är man hungrig så är man.
Efteråt gav vi oss av och letade efter ett headset till Simon. Fortfarande väldigt trötta och sega så hittade Simon ett tillslut medan jag och David tittade på japanska TV-apparater. Eller rättare sagt på programmen som var på dom. Simon köpte ett elektroniskt lexikon också.
Sen gick vi och shoppade. Riktigt länge. David hittade ett par skitsnygyga handskar och en tröja. Jag köpte en jacka, byxor och ett bälte i japansk stil. Så nu måste jag ha ett par sådana skor som passar till dom kläderna också. Får bli imorgon.
Nu är vi tillbaka på rummet och tittar på anime och slappar. Nu MÅSTE jag sluta skriva för att jag fryser fötterna av mig. Sjukt kallt där jag har datorn vid fötterna precis vid luftkonditioneringen. Duscha och sen ut, förhoppninsvis går denna kvällen bättre än den förra.
Uppdatering:
Simon mådde dåligt igår så han stannade hemma ikväll också. Men jag och David planerade väl, kollade upp massa klubbar och var de låg så inget kunde gå fel. Tyckte vi. Så vi bestämde oss för att Pure lät bra. Det var också den som vi
Schoolgirls.
Vi borde helt klart ha skoluniform i Sverige också... blev rekommenderade igår men då uppfattade namnet som Pijiwa. Well well, vi åkte till Shinsaibashi och började fråga. Men nej, ingen visste någon klubb Pure i Diamondu-house. Så vi började fråga, fråga och fråga. En taxichaufför satte oss på rätt väg. Plötsligt var vi Amerika Mura, Osakas shibuya ungefär. Ställe för ungdomar. Och killen på BEAST, där vi handlade våra kläder, hade sagt att det var ett bra ställe att leta fest på. Nåväl, där så frågade vi ännu fler. Gick. Frågade. Gick mer. Frös. Gick. Frågade.
Till slut blev vi skickade åt rätt håll och där, pang, stod det PURE på en skylt och ner i källaren. Vi gick ner. Pratade med tjejen i luckan, betalade våra 3000yen (180kr) och gick in. Det var nomihoudai så man fick ett glas och sen var all dricka gratis. Just det, gratis. Tills klockan fem på morgonen. Japan är GALET. Så vi tog varsinn öl och tittade in stället. Vilket var schyst som fan. Små mysiga hål överallt där man kunde krypa in, ett dansgolv och en liten balkong man kunde gå upp på. Dock glömde jag att ta bilder där. Men David tog några tror jag. Uppdaterar inlägget med dom
Skyddsvakter.
Japaner framför ett bygge. Det blåste lite. sen. Men det var Verkligen ett jättefint ställe. Förutom ett problem. Det var inga där. Kanske ett tre-fyra av personalen och deras vänner. NEDERLAG IGEN. Well well, vi var där så vi satte oss och pratade iaf. Sen så såg vi en mörkhyad kille där också så vi frågade honom om han var här ofta och om det skulle komma mer folk senare. Han var från Frankrike och hade aldrig varit där tidigare men gissade på det. Så vi satte oss och snackade med honom och det visade sig vara riktigt trevligt. Särskilt tillsammans med alla gratis drinkar. Prövade massor men fastnade för mina White Russians hela tiden. Tiden flög förbi och helt plötsligt var vi inte ensamma där längre. Det var inte mycket folk men ändå helt ok. När jag hittade David igen hade han och fransmannen hittat två japanska tjejer som såg rätt rädda ut till en början men när vi pratade japanska med dom blev det bättre. Dock var fransmannen (kommer inte ihåg hans namn. Juan eller något sånt.) jättedålig på japanska så han blev rätt utanför direkt. Jag har aldrig mött en människa i hela mitt liv som är så dålig på engelska som dom tjejerna
Katten!
Någon japansk transportfirma. Galet söt logga iaf, blir alltid lite glad när jag ser den. var. Dom kunde verkligen inte ett ord. Det var helt galet. Så vi satt och pratade med dom. David dansade en del eftersom vi var på en reaggeklubb och det var hans typ av musik medan Ai översatte saker till mig. Man skulle alltid ha en liten japan i bakfickan som en liten denshi jisho.
Vincent: Kan du läsa detta?
Ai: Jaa... *läser*
Vincent: Ah, cooooolt!
Ai: Haha.
Vincent: Detta då?
Ai: *läser*
Vincent: Ah.... galet. Jättesvåra kanji ju!
Ai: *skrattar mer*
Hemskt intelligenta konversationer men det var ju våra första riktiga konversation på japanska. Och roligt var det iaf.
När klubben stängde vid fem-tiden tog vi en taxi hem för 2000 yen. Inte så farligt alls. Skulle verkligen kunna tänka mig att bo här.
Advertisement
Tot: 0.095s; Tpl: 0.011s; cc: 8; qc: 54; dbt: 0.0697s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.1mb