Advertisement
Published: September 30th 2008
Edit Blog Post
Vad skönt att kunna ändra reseplanerna enligt behov, eller bara känsla, och inte strikt följa ett schema som vi först trodde att vi skulle vara tvungna att göra (pga att vi måste boka alla större resor i förväg för att få visum). Nu har vi alltså insett att även färdiga planer går att ändra, biljetter kan bokas om eller bokas av... och därför är vi just nu (efter en vecka längre i Beijing än tänkt) i en liten kuststad vid namn Weihai, senare idag på väg mot Syd-Korea...!! 😊 Få se hur länge vi sen stannar där, kanske en vecka eller två, innan vi åker vidare till Japan.
Beijing blev med tiden mera intressant, och efter två veckor kändes det som en allt för kort tid - men med lite vemod i hjärtat var det ändå dags att resa vidare... För mig blev Beijing en kontrasternas stad - enorma businesskvarter, skyskrapor och allt annat som hör till, och bara en liten bit längre bort alla de gamla kvarteren (hutonger) med små, låga hus där alla människorna bor så tätt inpå varandra att det t.o.m känns överflödigt med väggar på den offentliga toaletten, där dörren ändå står på vid gavel dygnet
weihai
idag morse i weihai
this morning in weihai runt... och på kvällarna samlas alla människorna utomhus på gatan (trattoaren) för att spela badminton, spelkort eller andra sällskapspel... (och de som inte spelar står i klungor runtom och tittar på) Det gjorde mig varje gång lika glad att se hur människorna faktiskt tillbringade sin tid tillsammans (utomhus) - och inte som i Finland där alla bara ruvar inne i sitt eget hem och enbart kommer ut för att stressade och sura springa från ställe till ställe... men allt har ju sina orsaker, och kanske att de här människorna skulle göra precis samma om de bodde i ett kallt land med tillräckligt stora lägenheter för att kunna tillbringa sin fritid där...
En annan sak som är intressant för mig, fortfarande samma tema (människor som tillbringar sin tid utomhus för att de kanske inte har så mycket plats inomhus) är hur alla kineserna sportar - de springer och tänjer och gör tai chi och chi gong (hmmm.. skillnaden vet jag inte direkt men..) och som sagt så spelar de badminton - och sen så träffas de i offentliga idrottsparker (typ gratis utomhusgym) för att träna och spela pingis, och än en gång samlas i stora klungor kring några som spelar kort eller schack eller ngt annat spel... Jari som vi har bott hos i Beijing (och som för tillfället är vår nya resekamrat) berättade att hans pappa som hälsade på honom ifjol blev så inspirerad av de här idrottsparkerna att han skrev till Tammerfors stadsförvaltning och föreslog att det här också borde finnas där - och om det är tack vare det eller inte är ju svårt att säga, men nu finns det en idrottspark där..!!
Efter en tid i Beijing tog ju också OS slut, och gatorna fylldes (ännu mer!) av bilar igen.... Jari säger att han insåg att OS är över då det tog bussen typ 20 minuter att ta sig 200 meter framåt... hans kompis Laura sade att hon märkte det genom att taxi-chaufförerna har börjat röka igen... och själv märkte Hanna och jag det genom att det plötsligt fanns en massa människor som ville sälja oss pirat-dvd'n...
-----------------
After about one month of travel (and I'm already dreaming about being back home really dissapointed over how fast the time went...) we realised that plans can change - tickets can be booked, and then changed, or even cancelled... and that's why we are right now sitting in a small coustal city named Weihai, later today on our way to south Korea...!!😊
Beijing started out quite boring and stupid, but after a while it got to be really interesting and nice. We decided to stay a week longer, and still after two weeks there (twice as long as according to our plan), it feels like too less time... But we still have to move on, and I guess two weeks would be too less to explore any city at all... The things I will remember from Beijing is the contrasts, huge skyscrapers and business-districts, and just around the corner a small "hutong" where all the buildings are very low, and the people live so close that it doesn't even feel necessary with walls in the public toilets (where the doors are still wide open night and day)... I will also remember all the people in the streets, playing badminton, and cards - or looking at people who are playing... and all the sports-parks (like public, free, outdoor-gyms in bright colours). Every time I saw the people in the streets it made me feel happy, what a difference to Finland where the people mostly just stay inside their own homes and just go out really stressed and bad tempered to run from place to place..! But I guess everything has a reason, and if theese people would live in a cold country with homes big enough to spend your time in, maybe they would do exactly the same...
After a week in Beijing also the Olympics ended, and the streets got really crowded - with cars - again. Jari that we were staying with (and that is now travelling with us for a while) says he realised the Olympics is to an end when it took the bus about 20 minutes to go 200 meters... and his friend Laura says she realised it because of the taxidrivers that started to smoke in their cars again... me and Hanna realised it because there suddently where a lot of people wanting to sell us fake-dvd's. Well, everything has it's time, and now it's time for me to stop writing...
Advertisement
Tot: 0.091s; Tpl: 0.01s; cc: 9; qc: 45; dbt: 0.0389s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.1mb