Advertisement
Published: June 16th 2008
Edit Blog Post
Ramen.
Sista ramen på en bro i Gaidai. Den sista dagen spenderade vi genom att först shoppa i Hirakata och sen Toriki en sista gång. Efter det gick vi vidare till Peters lägenhet där vi pratade, åt ramen och var allmänt... nere eftersom vi bara väntade på att åka hem. Somnade vid 04.30 och gick upp igen vid 05.00.
Efter några tårfyllda avsked tog vi oss till slut till flygplatsen där vi checkade in två timmar före avgång. Åt mackor, drack vit choklad och... bara väntade ännu mera. Ganska jobbigt.
Var säkert ca 15 pers som kom ända till flygplatsen för att säga hej då till mig och David. Enormt rörande men... att säga hejdå till dom, vända ryggen och gå genom spärrarna mot flygplanet var... något jag aldrig vill göra igen.
Flygresan till Helsinki gick relativt smärtfritt då man sov lite, fick mat, sov, fick mat och landade. När vi gick genom spärrarna in till terminalen i Finland märkte man mer och mer hur japanerna försvann och... till slut helt ersattes av bara gaijins. Känslan var enormt konstig... inte bra på något sätt. Folk var buffliga, tittade en i ögonen, lät högt och... alla beter sig verkligen som ociviliserade apor när man är van vid
Väg.
Sista gången man går vägen ner mot Hirakata. japanerna och deras sätt.
När vi kom fram till Landvetter åkte vi med två av Davids vänner in till stan där vi skildes åt för en längre stund för första gången på väldigt länge. Att bott med David har verkligen varit över förväntan då vi inte bråkat en enda gång. Självklart har man varit lite irriterad ibland men jag kan inte tänka mig en bättre rumskamrat att uppleva Japan tillsammans med.
Japan är... ett väldigt konstigt land som ni kanske förstått om ni följt med mig såhär långt. Det var precis som jag förväntat mig och totalt tvärtom. Många saker är underbara och många saker väldigt jobbiga också. (Kan inte låta bli att tänka att om man kombinerade Japan och Sverige... vilket perfekt land det hade blivit). Jag kan lätt säga att den här perioden har absolut var en dom bästa i hela mitt liv. Folket jag mött, platserna jag sett, alla känslor jag kännt... Jag saknar ord för att beskriva det.
Nu måste jag bara börja tänka ut hur jag ska kunna åka dit så fort som möjligt igen...
Natsugasa ya
Tsuwamono domo ga
Yume no ato
-Basho
Advertisement
Tot: 0.216s; Tpl: 0.012s; cc: 16; qc: 57; dbt: 0.1678s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.2mb
Ashley
non-member comment
Perhaps that reunion we were talking about would be best held in Japan.. remember the good times, relive a piece of our own history? We could go to Toriki and Beer park, just see things and remember. =) We still have to give sem III okaasan something to remember us by, haha. But I promise we'll get you back there. <3