Advertisement
Published: December 8th 2008
Edit Blog Post
Vulkanen San Salvador
I den enorma kratern finns ännu en liten krater... Svårt att se här dock för det är någon som blockerar utsikten! September, oktober och november kom och gick och helt plötsligt befinner vi oss i denna julens månad. Att ha några julkänslor i 30 gradig värme, utan julpynt och utan familj är i stort sett omöjligt även om de redan i slutet av september ställde fram plastgranarna i affärerna! Så jag har i stället beslutat mig för att lägga ned julen i år och dra till några fantastiska Karibiska öar i Honduras som heter ”The Bay Islands” och ta mitt dykcertifikat! Ett bra substitut, tycker ni inte? Tydligen har de världens billigaste certifikat (utan att tumma på kvalitén) där hela kursen, där allt ingår, plus fyra nätter på hostel och två fria dyk kostar 260 dollar! Dessutom ligger öarna i den sydligaste delen av världens näst största korallrev som löper utanför Belizes kust ned till Honduras. Tydligen är majoriteten av turisterna på ön svenskar och norrmän och på alla backpackersidor talar de mycket gott om öarna! Andra julen i rad hemifrån vilket är lite trist, men man vet aldrig, man kanske blir släpad till en julfest iaf!
El Salvador har hittills bjudit mig på många extrema upplevelser. Härom dagen mötte jag tex på den värsta mansgrisen i mannaminne! Det var den
Salvadoransk yrkogård
Inte deprimerande, bara fantastiskt vackert! internationella HIV/AIDS dagen och jag och en grupp ungdomar skulle i buss ta oss från ett ställe till ett annat och jag var ansvarig för att ta hela gruppen till rätt ställe. Nu efter tre månader i San Salvador hittar jag ganska så bra (speciellt med mitt delikata lokalsinne!) och försökte därmed berätta för chauffören hur han skulle köra. Det lustiga var att han inte lyssnade på mig utan körde sin egen väg! Detta ledde till en otrolig omväg och en mer och mer irriterad Sandra! Varför lyssnar han inte på mig?! Efter ungefär två varv för många runt om i staden kom vi till slut fram och jag fick andras många djupa andetag innan jag hade lugnat ned mig! Machismon har aldrig tidigare drabbat mig så direkt, iaf inte när det handlat om annat än ens västerländska utseende. El Salvador är fullt av auktoritet, hierarki och machismo, sådana koncept som ibland kan vara svåra att hantera. Vår världssyn, tankar om hur en organisation bör vara konstruerad och hanterad och relationen mellan anställd och chef, är totalt olik den man upplever och lever i här i den salvadoranska verkligheten.
Det senaste har jag också upplevt vackra sidor av El
Salsakväll
Jag och mina italienska kompisar Milly och Felippo på favvohaket La Luna Salvador. En eftermiddag besteg (haha, med bil, men ändå!) vi vulkanen som sträcker sig hög i San Salvadors utkant. Utsikten var fantastisk, luften ren och jag fick burra upp med en tjock tröja när temperaturen nog föll till nära 20 grader! På nedvägen ned kurvade sig vägen genom mörkgröna kaffeodlingar med de illröda frukterna redo för plockning. Här växer nu Julstjärnorna som buskar och är väl det enda, förrutom alla blinkande amerikaniserade julbelysningar, som vittnar om en anländande jul. Några dagar senare tog vi oss också till sjön Ilopango som ligger i närheten av San Salvador där vi tog en båt ut i sjön och njöt av den varma solen. Mina italienska vänner Milly och Felippo skrattade gott när jag skulle äta våra ”pescaditos” (småfiskar) som vi beställt som visade sig vara hela småfiskar som de friterat och var tvungen att äta med huvud och allt! För dem var det tydligen normalt medan jag tydligen gjorde några roliga miner och tyckte det var mindre mysigt! Men har man en gång ätit hamster så klarar man det mesta...😉
Annars så: bor jag i mina flip-flops, dansar salsa, suckar åt gliringar på gatan, åker ut på landet, andas avgaser, får magknip
Båttur på Ilopango
Sandra i fören hållandes utkik! Efter?... Sjöjungfrur enligt legengen... både av fattigdomen och amöbor, längtar hem, älskar klimatet, duckar för kulor, äter bönor (okej, den förra va inte riktigt sann!) och tortillas, är paranoid, längtar extra mycket efter Vincent och träffar en massa underbara människor! Denna månaden är dock full av avsked. Mina amerikanska vänner som åker den 10e och resten av alla fantastiska människor på kontoret som jag kommer ta avsked av runt den 18e för att sedan ta mig vidare till Honduras runt den 20e. Det känns bra att ha månaden extra för att resa; att när man avslutar ett äventyr påbörjar nästa!
Hoppas allt är bra med er där hemma! Saknar er massor! Det är ganska skönt att längta hem när man vet att det inte är så långt kvar...
Massa kärlek!
Advertisement
Tot: 0.067s; Tpl: 0.011s; cc: 6; qc: 45; dbt: 0.0432s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.1mb