Advertisement
Published: April 19th 2007
Edit Blog Post
I dag ar det jamt fyra manader sedan vi lamnade Finland. Joonas och jag sitter som bast i ett internetcafe och organiserar med vara kameror och fotocd:n. Vi har manga kopior for att vara pa den sakra sidan. Man vill ju inte forlora nagra bilder. Det var ocksa en tid sen man kollade nyheterna, sa det ar intressant att se vad som har hant i fotbollsvarlden, for andra nyheter intresserar inte. Och perkele kan man ju saga att Finland skulle ga och forlora sin kvalmatch. Det var det med de EM tavlingarna.
En annan sorlig nyhet ar ocksa att Luca lamnade oss for att traffa Kanerva till Bangkok. Hoppas deras resande ar roligt. Vi syns sedan i Finland, Luca!
Fran Manado tog vi en bat over till Bunaken. Avstandet till on var mycket kort, men resan var lang. De flesta batarna har har tva motorer av vilken den ena 100 % sakert inte fungerar och den andra fungerar daligt. Pa en halv timme hade vi kommit 500 m ut fran hamnen. Den "fungerande" motorn stannade kanske 30 ganger under farden.
Pa Bunaken gick vi langs med stranden till dykresorten Living Colors, som till var forvanan agdes av
Living Colors
Har bodde vi en natt pa Bunaken. ett finlandskt par. Dar fanns ocksa andra finska turister som hade kommit pa paketresa fran Finland. Forsta natten bodde vi dar for att nasta dag flytta till Lorenzos Bungalows, stallet bredvid.
I forsta hand hade vi kommit till Bunaken for att dyka, sa det var det vi gjorde de foljande dagarna. Pa dagarna gjorde vi otrloligt fina dyk och pa kvallarna satt vi med Marko, Niklas och Tomi fran Finland och drack av den lokala spriten. Jag hade glomt fur mycket finlandare tycker om att dricka. Vi blev underhallna av det lokala bandet, som hade varit i Finland och spela. Instrumenten hade de gjort sjalv.
Utanfor Bunaken fanns en korallvagg som fortsatte i all oandlighet. Enligt UNESCO ar Buaken etta eller tvaa nar det kommer till diversifierat marinliv, sa vi sag allt mojligt under vattnet. Hajar, sniglar, krabbor, rakor, skoldpaddor och mycket annat som jag inte ens vet vad det var. Otroligt fina dyk. Tyvarr har vi inte undervattensbilder darifran.
Efter fem dagar pa Bunaken ville vi komma till battre strander, sa vi akte over till Manado for att ta bil till Gorontalo pa sydsidan. Fran Gorontalo ville vi fortsatta samma dag till Togean Islands, men det
Pa besok i skolan i Gorontalo
Vi talade lite engelska med eleverna och gav skolan en ny fotboll. De var mycket intresserade av oss. Vissa vagade inte komma fram och saga hej. Mycket blyga. visade sig att foljande farja skulle ga om fem dagar, sa vi blev fast i Gorontalo.
I Gorontalo spelade vi korgboll, besokte en skola, var gaster pa en radioshow och gjorde en trecking till ett vattenfall. Vi hade en lokal guide, Felix, med oss hela tiden. Han hjalpte oss gratis om vi i gengald larde honom engelska. Utan hans hjalp hade det varit svart att hitta i den lilla staden full av vanliga manniskor. Fastan de lokala inte menade nagonting illa med sitt halsande hela tiden, sa borjade det bli otroligt storande nar man horde "..isteeer!", som var deras forkortning pa "Hello mister", fran varje manniska pa gatan och varje bil och skoter som akte forbi. Vi var ganska fardiga med den staden efter fem dagar och sag verkligen fram emot att komma till en o.
Puspitan, farjan vi akte over med var inte precis en SiljaLine. Vi hade vara 50 cm breda liggplatser bredvid skorstenen som sprutade heta avgaser pa oss hela vagen. Som tur sa tackte avgaserna lukten av fisk, lokalt svett och tobaksroken ombord. Hur som helst sa kunde man inte sova dar (forutom Jooonas, som har en otrolig formaga att falla i somn sa
Puspitan till Togean
I bakgrunden ser ni farjan. fort det finns oljud i bakgrunden), sa Luca och jag tog vara 1 cm tjocka madrasser ut pa dack och sov dar var langa skonhetssomn tills det borjade regna efter en timme. Som ni marker, sa tycker jag inte om ironi.
Efter 12 langa timmar kom vi fram pa morgonen till on Malenge. Dar traffade vi Rudi och hans soner som tog oss over till deras stalle med en smal, lang fiskebat. Forutom faciliteterna pa stallet sa var allting jatte fint. Mycket simpla bungalows, men jatte fin strand och en fin lagun.
Vi hade kopt en fotboll i Gorontalo och tog den med till Malenge. Genast forsta kvallen ropade vi over havet till Bajona, de lokala sea gypsies (sv. havsmannen), att de skulle komma over och spela fotboll. Vi hade en ganska stor plan att spela pa och till slut hade vi over 20 spelare, sa vi fick en ordentlig match till stand. Det visade sig att det var populart med fotboll dar, men att de inte hade nagon boll. De nio dagarna vi stannade pa Malenge hade vi en serios match varenda dag.
Forutom att spela fotboll sa snorklade vi mycket pa Malenge. Varje dag simmade
Pa vag till Una-una och dyka
Fran vanster Rob, Ingeborg, Joonas, Harold, Kris och Lauren. jag over en kilometer. En dag gjorde vi en utflykt till en fladdermusgrotta. Grottan var mork och full av fladdermoss och deras skit. Det luktade forskrackligt, men det var intressant att se de stora fladdermossen. Pa Malenge sag vi ocksa stora skorpioner, som vi fangade och forgiftade.
Tiden pa Malenge gick snabbt och efter nio dagar av fotboll, solande och simmande bestamde vi oss for att aka vidare till on Kadidiri. Nagra dagar tidigare hade vi sagt adjo till Luca och nu var det andast Joonas och jag som reste vidare.
Narmare paradiset kommer man inte an Kadidiri. Paradise hette ocksa stallet vi bodde pa. For 100 000 Rupiah (1 euro ar 12 000 Rupiah) fick vi en fin bungalow med eget badrum. Till priset horde ocksa tre mal mat per dag. Maten var mycket god pa on. Vi hade atit fisk tva ganger per dag pa Malenge och detta gjorde vi ocksa pa Kadidiri. Konstigt nog blev man inte trott pa fisk. Vi fick smaka pa mycket olika fiskar och jatte goda gronsaksgrejer.
Vi hade inte tankt dyka pa Kadidiri, men fransmannen Harold, som var dykinstruktor pa on overtalade oss att gora dyk. Nagot vi inte kom att angra. Vi akte ut till on Una-una och gjorde tva dyk dar. Harold hade kamera med och vi fick fina bilder fran stallet. Pa dykbaten var ocksa det skotska instruktorparet Kris och Lauren och de hollandska turisterna Rob och Ingeborg.
Harold, Kris och Lauren var mycket trevliga och det hande att vi delade rom flaskor med dem till smatimmarna pa on. Annat tidsfordriv var lasande, snorklande, pingis och solande. Mest varje dag sag jag alltid fram emot lunchen och middagen. Pa Malenge hade vi inte druckit annat an vatten och te, sa den forsta olen pa Kadidiri smakade otroligt gott. Synd sa ar ol relativt dyrt har, tva euro for 620 ml.
Varje gang vi hade planerat att lamna on, sa skot vi det frammat. Man trivdes verkligen bra pa on och nar vi slutligen lamnade Kadidiri efter tio dagar, sa kandes det jatte synd, men samtidigt var man saker pa att det inte var sista gangen man besokte den on.
Vi tog den harliga Puspita farjan tillbaka till Gorontalo och akte direkt vidare till flygfaltet dar vi fick ett flyg till Makassar, storsta staden i Sulawesi. Vara planer var att aka rakt till Bali samma dag. For att gora det maste vi forst aka till Java, Surabaya och darifran vidare till Bali.
Ettochetthalvt dygn efter att vi lamnat Kadidiri och Togean Islands kom vi fram till Bali. Vi tog nagra ol och njot av den vasterlandska maten, som man hade glomt att var sa god. Mest av allt under resan har jag saknat kall mjolk och till min lycka hittade jag igar kall mjolk. Det var det basta jag atit eller druckit pa lange.
Har vi nu ar, pa Kuta beach, det mest turistiga stallet, finns inte sa mycket av intresse. Mycket bra restauranger och bra vagor for surfande, men efter tva dagar ar vi fardiga att aka vidare. Imorgon skall vi aka till Ubud, i mitten av Bali, for att kolla tempel och annat.
Efter Bali aker vi antagligen till Sumatra och Lake Toba, men det verkar som om vara planer andrar hela tiden. Far se.
Hoppas ni har det bra i Finland. Jag horde att ni hade en varm marsmanad. Jag hoppas det fortsatter!
Advertisement
Tot: 0.09s; Tpl: 0.011s; cc: 11; qc: 49; dbt: 0.0431s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.2mb
Fina
non-member comment
Roligt att läsa om er reissu igen! Int så illa... Ha det bra!