Det ar harligt, harligt att ater komma till en storstad. Inget ar som semester i metropolernas djungel. Avgaserna som gor sitt yttersta for att tappa igen nasa, hals och porer, lukten av bildack, het asfalt och olja som satter sig i skinnet, far en att kanna sig skiten, pa ett bra satt. Liksom mekanikern som efter en lang dag skoljer vattnet svart fran valkade hander. Dofterna sitter anda i, man lever med den, tillsammans i symbios. Trafiken skriker i ett, skumpar fram, gasar, bromsar hart, vaser, kranger, ylar. Ja vinden ylar som om den kande nar den pressas igenom fonster och ventiler igenom pa nasta och sa framat. Buenos Aires for ovasen liksom alla stader men har har de en ny symfoni vid varje korsning och rodljus, overallt dar medeltemperaturen ar plus 25 grader tutas det
... read more