Advertisement
Published: December 7th 2008
Edit Blog Post
Punta del Diablo bjod pa sol, strand, vind, varldens blasigaste kok, ol, surf och dagen jag lamnade den lilla surfbyn; hallregn. Turen genom hela byn pa under 10 till bussen kommer alltid finnas i mitt hjarta som ett av de dar ogonblicken nar man skrattar lite knappt i sin ensamhet och skakar pa huvudet over situationen som knappast kan bli varre. Packning, flipflop och blot sandvag=dalig kombo. "It never rains but it pours" ar skitsnack for bussen lyckades jag fanga med 30 sekunders marginal och atervanda till Djavulens ande skulle jag gora varje dag i veckan.
Dagarna i Mendoza har varit annorlund, ett lugn ligger over staden som smittat av sig. Gatorna ar breda som skydd fran jordbavningar sager de, hoga berg skymtar mellan fasaderna, stracker sig over avenyerna likt bakgrunden i ditt Vista-program med vindflojlar som ikoner. Turisten flog i mig redan forsta dagen har i vinlandet dar mycket finns att se. De oppna vyerna i bergen lockade som mest efter den instangda resan. En timme skulle det ta och tio peso tur och retur skulle det kosta. Tva och en halv timme och tretton peso fattigare (en vag!) steg jag ur bussen i Uspallata (uspaschat-a). En skitby omringad
av de valdiga bergen. Vad alla hotell gjorde dar undrade jag men reflekterade inte lange over i min vrede over den langa bussresan utspelad pa en pinnsmal bergsvag hundratals meter over den frustande floden. Vyerna var fantastiska omgardad av bergen men ett sakerhetsbalte hade varit en trevlig illusion om overlevnad. De sma minnesplatserna varannan km med kors och flaggor gjorde inte modet starkare. Dar flipflopen klamde var dock trasmaken i rumpan efter blivit ivaglurad pa en tvaoenhalvtimmes-fard bara en timme efter att jag avnjutit en tjugoniotimmars fran Uruguays mest avlagsna ostkust.
(uspaschat-a) var iallafall bara skit hade jag bestamt mig for, bergen hade jag sett pa vagen upp sa jag borjade vandra ut ur byn riktning Mendoza. Vandrande omkring i min egen varld med blicken at helt fel hall missade jag forstas de enstaka bussarna som susade forbi nedat vagen. Snart hittade jag ett gang militarerpoliser som var lagom roande over att jag inspekterade deras tullande av fordon. Efter en halvtimme var vi dock bundisar sa jag hangde kvar tills jag fros in till margen av tilltagande bergsblast. Fan ta det har tankte jag och lyckades stanna nast sista bussen tillbaka. Efter tvaoenhalv ljuvligt varma timmar var jag tillbaka
pa hostellet. "Det finns massa skit att se i den traktern" klacker HI-Raoul ur sig bakom disken nar jag beskriver mina missoden. Ga och lagg dig muttrade jag tillbaka pa ren svenska. Efter lite webspaning visade det sig dock att det fanns massa skit att se dar. Men det var bara skit.
Dagen efter snokar jag och ett par aussies upp en vintur som man givetvis som turistande turist maste gora i Mendoza. Vingardar och vinprovning. Druvsaften alltsa barnvinet utan alkohol pa den forsta garden var kanon paminde om en riktigt frasch fladersaft. Sager ju lite om vad det ar man egentligen gillar i vin. Det organiska vita vinet pa den andra garden kunde vi dock inte fa nog av inte for att vi fick tillfalle att testa vara granser men anda. En snabb visit pa en olivgard mumma for mig som inte har en fullstandig dag om jag inte far i mig ett par oliver och nej en oliv ar ingen oliv. Turen avslutades pa vad de kallade choladfabrik men som i min boken gar under subkategorin en-galen-schweizares-galna-hobby-att-smakasatta-alla-tankbara-alkoholhaltiga-drycker-med-diverse-obskyra-ting. Han hade testat de flesta smaker (och druckit det mesta av det tidigare idag) och var oerhort entusiatisk over varje
flaska. Ingen av oss hade tidigare testat riktig absinth, sorten med tillracklig mangd malort i for att se grona féer, som denna galna schweizare forstas hade svangt ihop och flinade stort nar han fick tillfalle att halla upp nagra shottar, branna socker och riktigt gotta sig i sin himmel. "Det blir nog forsta och sista gangen" sa jag till hon i var grupp som aldrig druckit absinth overhuvudtaget. Hon sa nagot liknande i kippandet efter luft nar nubben var avverkad. Efter fem minuters aterhamtning nar spriten sjunkit in ville hon dock slapa med en hel flaska tvars over kontinenten och tillbaka for att smuggla hem till Victoria county.
Idag har det varit riktigt varmt sa mycket tid har tillbringats pa det kanonfina, lyxiga (tv pa rummet, badrum, kokso, pool, medelhavsinspirerad bakgard) till vanliga priset krakslottshostel jag bor pa. Med tva svenskar var jag dock inne i stan och haft en fixar-dag infor avresan till Santiago imon. Sju, atta timmars bussresa e la en baggis.
Advertisement
Tot: 0.117s; Tpl: 0.01s; cc: 11; qc: 51; dbt: 0.0634s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.1mb