lilljonas' Guestbook
Comments
Date: 3rd August 2009
Måste ha blivit en miss där, SKITSYSTEM har aldirg vart i Japan, tyvärr...
From Blog: Svensk punk och fyttisju sjösjuka sjamujajej
Måste ha blivit en miss där, SKITSYSTEM har aldirg vart i Japan, tyvärr...
From Blog: Svensk punk och fyttisju sjösjuka sjamujajej
Date: 16th October 2008
hälsningar från Okazaki
Hej! Lusläste din o Hjalmars blogg och hamnade till sist på yamasa jag med :) tack för all inspiration! Jag ska parallellt med japanskan försöka göra en komparativ studie mellan den svenska och den japanska skolan. Helst lyckas sätta fingret på hur man skapar laganda och den kollektiva känslan i Japan som inte finns i samma utsträckning i Sverige. Undrar om du har någon bra idé om var man kan vända sig för att kolla upp sånt här? All gott! /Iréne
From Blog: Tyfoner och majsjukan
hälsningar från Okazaki
Hej! Lusläste din o Hjalmars blogg och hamnade till sist på yamasa jag med :) tack för all inspiration! Jag ska parallellt med japanskan försöka göra en komparativ studie mellan den svenska och den japanska skolan. Helst lyckas sätta fingret på hur man skapar laganda och den kollektiva känslan i Japan som inte finns i samma utsträckning i Sverige. Undrar om du har någon bra idé om var man kan vända sig för att kolla upp sånt här? All gott! /Iréne
From Blog: Tyfoner och majsjukan
Date: 4th June 2008
Den där hund-happin är nog enda gången som kläder ser söta ut på hundar. Fundoshi är rätt intressant, du skulle aldrig kunna komma undan med en sån på de flesta västerländska festivaler. http://koiwai.biz/eng/v8/ch54_2/54_2_22_jpg.htm
From Blog: Asakusa, nakna rumpor och Kappabashi
Den där hund-happin är nog enda gången som kläder ser söta ut på hundar. Fundoshi är rätt intressant, du skulle aldrig kunna komma undan med en sån på de flesta västerländska festivaler. http://koiwai.biz/eng/v8/ch54_2/54_2_22_jpg.htm
From Blog: Asakusa, nakna rumpor och Kappabashi
Date: 19th May 2008
Pirater
Klart det behövs ett piratskepp. Vilka skall ninjorna slåss mot annars. (Se Dr Mcninja).
From Blog: Golden Week: res inte med japaner. Det går inte.
Pirater
Klart det behövs ett piratskepp. Vilka skall ninjorna slåss mot annars. (Se Dr Mcninja).
From Blog: Golden Week: res inte med japaner. Det går inte.
Date: 15th May 2008
Pirater!
Varför har dem piratskepp på sjön! Det skulle jag vilja veta.
From Blog: Golden Week: res inte med japaner. Det går inte.
Pirater!
Varför har dem piratskepp på sjön! Det skulle jag vilja veta.
From Blog: Golden Week: res inte med japaner. Det går inte.
Date: 15th May 2008
jämtistan?
Haha, jämtland betraktar sig i smyg som rätt autonomt i relation till både Sverige och Norge men vill innerst inne helst vara norskt (och slippa bli förknippat m dryga stockholmssvenskar..) Vad gäller coola svenskor har jag funderat på grejen m att byta nummer m främmande människor och kommit fram till att anledningen till att svenska killar inte visas öppet intresse är för att deras egon inte tål att matas! Antingen så avlider deras intresse när dom fattat att dom fått napp eller så börjar dom spela coola tillbaka för att upprätthålla terrorbalansen. Svenskar borde inte dejta varann överhuvudtaget, men jag är nyfiken på hur japanska killar dejtar svenska tjejer? Blå/gula feminister är ju rätt obevandrade i konsten att passa upp på det motsatta könet.. (^.^')
From Blog: Izakaya! Izakaya! Go! Go! Go!
jämtistan?
Haha, jämtland betraktar sig i smyg som rätt autonomt i relation till både Sverige och Norge men vill innerst inne helst vara norskt (och slippa bli förknippat m dryga stockholmssvenskar..) Vad gäller coola svenskor har jag funderat på grejen m att byta nummer m främmande människor och kommit fram till att anledningen till att svenska killar inte visas öppet intresse är för att deras egon inte tål att matas! Antingen så avlider deras intresse när dom fattat att dom fått napp eller så börjar dom spela coola tillbaka för att upprätthålla terrorbalansen. Svenskar borde inte dejta varann överhuvudtaget, men jag är nyfiken på hur japanska killar dejtar svenska tjejer? Blå/gula feminister är ju rätt obevandrade i konsten att passa upp på det motsatta könet.. (^.^')
From Blog: Izakaya! Izakaya! Go! Go! Go!
Date: 11th March 2008
Tåg och löv!?
Själv har jag åkt Virgintrains, i ENgland, nyss. De har århundradets sämsta kundtjänst, men jag lyckades överlista dem och komma fram till att man visst kunde köpa tågbiljetter som sedan glatt låg och väntade i en biljettautomat nära mig på Liverpool Lime Str. station. Först ville kundtjänst inte tala om att det gick, men om jag skrev in ett postnr i England så gick det. De älskar postnr i England. F.ö. verkar löven vara fina i år?
From Blog: Kagurazaka
Tåg och löv!?
Själv har jag åkt Virgintrains, i ENgland, nyss. De har århundradets sämsta kundtjänst, men jag lyckades överlista dem och komma fram till att man visst kunde köpa tågbiljetter som sedan glatt låg och väntade i en biljettautomat nära mig på Liverpool Lime Str. station. Först ville kundtjänst inte tala om att det gick, men om jag skrev in ett postnr i England så gick det. De älskar postnr i England. F.ö. verkar löven vara fina i år?
From Blog: Kagurazaka
Date: 29th December 2007
Ikeabussen
Här försöker man lista ut när ikeabussen går, och enda man hittar är dina påståenden om att de inte finns...
From Blog: One IKEA to rule them all...
Ikeabussen
Här försöker man lista ut när ikeabussen går, och enda man hittar är dina påståenden om att de inte finns...
From Blog: One IKEA to rule them all...
Date: 25th December 2007
Bröd?
Finns det något bröd i brödboden?
From Blog: Svensk punk och fyttisju sjösjuka sjamujajej
Bröd?
Finns det något bröd i brödboden?
From Blog: Svensk punk och fyttisju sjösjuka sjamujajej
Date: 17th December 2007
Mera samurajer!!
Jonas, du får försöka få tag på Tamayas utmärkta byggsatser med några av de förtio ronins.
From Blog: Svensk punk och fyttisju sjösjuka sjamujajej
Mera samurajer!!
Jonas, du får försöka få tag på Tamayas utmärkta byggsatser med några av de förtio ronins.
From Blog: Svensk punk och fyttisju sjösjuka sjamujajej
Date: 10th December 2007
Nu blir du gammal
Jaha, comment not related, men i alla fall tänkte jag säga grattis i förskott nu när du officiellt absolut inte är ung längre. Möjligtvis relativt ung, om man själv är äldre.
From Blog: Djurpark 2: return of the Djurpark
Nu blir du gammal
Jaha, comment not related, men i alla fall tänkte jag säga grattis i förskott nu när du officiellt absolut inte är ung längre. Möjligtvis relativt ung, om man själv är äldre.
From Blog: Djurpark 2: return of the Djurpark
Date: 7th December 2007
Har vi med!
Härligta att läsa dig igen. Sådana där röda pandor har "vi" på Nordens Ark. Joel och jag hälsade på dem i påskas.
From Blog: Djurpark 2: return of the Djurpark
Har vi med!
Härligta att läsa dig igen. Sådana där röda pandor har "vi" på Nordens Ark. Joel och jag hälsade på dem i påskas.
From Blog: Djurpark 2: return of the Djurpark
Date: 1st November 2007
Svensson?
Magnus gjorde mig uppmärksam på att du inte vet vad din egen syster heter. På kuvertet till det väldigt fina brevet (tack så mycket) har du skrivit mitt gamla namn. Som jag inte hetat på 7 år!
From Blog: Byggnadsparken?
Svensson?
Magnus gjorde mig uppmärksam på att du inte vet vad din egen syster heter. På kuvertet till det väldigt fina brevet (tack så mycket) har du skrivit mitt gamla namn. Som jag inte hetat på 7 år!
From Blog: Byggnadsparken?
Date: 28th October 2007
Belgisk öl
Minsann, ni tar efter, märker jag :-) Nästan lika fina foton som jag tog på Gollem i A'dam. Ser fram emot den socialantropologiska studien av japanskt uteliv. Fan, vad man lär sig av att läsa det här!
From Blog: No more luffarfrisyr
Belgisk öl
Minsann, ni tar efter, märker jag :-) Nästan lika fina foton som jag tog på Gollem i A'dam. Ser fram emot den socialantropologiska studien av japanskt uteliv. Fan, vad man lär sig av att läsa det här!
From Blog: No more luffarfrisyr
Date: 28th October 2007
Skicka idéen t ngn regissör
Du måste ju skicka idéen om den läskiga nunnan till ngn filmregissör. Helt klart. Kan bli nästa "Ringu", apropå Pingu.
From Blog: Onda nunnor
Skicka idéen t ngn regissör
Du måste ju skicka idéen om den läskiga nunnan till ngn filmregissör. Helt klart. Kan bli nästa "Ringu", apropå Pingu.
From Blog: Onda nunnor
Date: 28th October 2007
Men var kom Pingu in i bilden?
Missade du Pingu eller var det bara en kul rubrik? Åsså tycker jag det var för lite bilder från skorrstället med kaniner. ;-)
From Blog: Tengu != Pingu
Men var kom Pingu in i bilden?
Missade du Pingu eller var det bara en kul rubrik? Åsså tycker jag det var för lite bilder från skorrstället med kaniner. ;-)
From Blog: Tengu != Pingu
Date: 27th October 2007
Joooonasu. Nu får du snart uppdatera igen tycker jag allt. Och fick du någon klarhet i varför den där lila munken jagade er?
From Blog: No more luffarfrisyr
Joooonasu. Nu får du snart uppdatera igen tycker jag allt. Och fick du någon klarhet i varför den där lila munken jagade er?
From Blog: No more luffarfrisyr
Date: 26th October 2007
Färger
Ser ut som färgburkar från GW, hög nördfaktor.
From Blog: All in a week's work
Färger
Ser ut som färgburkar från GW, hög nördfaktor.
From Blog: All in a week's work
Date: 15th October 2007
Jag är inte bara mamma, jag är lärare också...(bättre sent än aldrig)
information om släktbegrepp (på förekommen anledning) Styvson = biologisk son till ens hustru/make Styvbror= biologisk son till ens styvförälder Svärson/måg = make till ens dotter Svåger= bror till ens make/maka Eller make till ens syster Eller make till ens make/makas syster Historik om sillperioder( på förekommen anledning) Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade Ca 970-1030 (60 år) · 1175-1225 (50 år) · 1420-1490 (70 år) · 1556-1588 (32 år) · 1660-1680 (20 år) · 1747-1808 (61 år) · 1878-1898 (20 år) Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 17471808). historik om Fiskebäckskil (på förekommen anledning) Fiskelägets fraktfartens och badgäströrelsens bygge har successivt adderats till varann och skapar den bebyggelsemiljö som vi upplever idag. Det karaktäristiska för bebyggelsen är alltså inte det genuina eller det ursprungliga. Det karaktäristiska är att bebyggelsen bär spår av en lång och skiftande historia. Husen har genom om- och tillbyggnaden förändrats för att svara mot nya ideal och behov. De förändringar som ägt rum under de sista 50 åren, sommargästernas uppköp av husen, har fört med sig att miljön har fått ett egenvärde. Husen och marken runtomkring pyntas och underhålls omsorgsfullt. Fiskebäckskil är en av de orter där sommargästernas uppköp av marken tidigast började. Redan på 1950-talet var över hälften av alla hus i sommargästernas äga och idag är de flesta hus sommarbostäder. Fiskebäckskils historia börjar som vid de flesta kustsamhällena med ”sillperioden” i mitten av 1700-talet. Senare blev fraktfarten en betydande inkomstkälla för innevånarna i det tätbebyggda samhället som ligger på öns norra sida, vid Gullmarsfjorden, mitt emot Lysekil. Tidigt blev orten en ”turistort”, det fanns en fin badrestaurang som i hög grad bidrog till detta. Flertalet sommargäster hyrde in sig i de bofastas hus och en lite annorlunda kultur bildades just här. Utanför samhället ligger Kristinebergs marina forskningsstation, där kan man vissa dagar under sommaren få komma på studiebesök. Gränder och prång och husen är väl värda ett besök eller två. Fiskeläget Fiskebäckskils tidiga historia har, liksom många andra kustsamhällen i Bohuslän, nära samband med sillfiske- perioderna. Sillen som sökte sig in från havet med ungefär ett sekels intervall lockade folk från inlandet att bosätta sig här. Under sillperioden i slutet av 1500-talet fick Fiskebäckskil en fast bosättning med ett par hundra personer. Bebyggelsen låg i ett stråk utefter Kilen och bestod av små låga timrade ryggåsstugor liknande Fornstugan som du kan se utmed vandringen. När sillen åter drog sig ut till havs tvingades många familjer att lämna kusten. Det hundratal personer som stannade kvar fick försöka överleva på vad övrigt kustfiske, små odlingslotter och övriga sysslor kunde ge. Det är inte förrän i mitten av 1700-talet och den stora sillperiod som då inleds som levnadsvillkoren förbättras igen. Nu följer en tid av högkonjunktur med stor inflyttning och ekonomiskt uppsving. Sill fångas i så stora mängder att man har svårt att ta tillvara den. Därför anläggs trankokerierna. I dessa kokades den sill som var för liten för att salta till olja sk tran. Bebyggelsen förtätas. Nu byggs den sk enkelstugan med ett rum och kök samt loft. Fiskelägets fraktfartens och badgäströrelsens bygge har successivt adderats till varann och skapar den bebyggelsemiljö som vi upplever idag. Det karaktäristiska för bebyggelsen är alltså inte det genuina eller det ursprungliga. Fraktfartstiden Redan tidigt var fraktfart något som fiskebäckskilsborna ägnade sig åt men det är inte förrän i början av 1800-talet som man tar steget över från fiske till fraktfart som främsta näringskälla. Sillperiodens slut och en rad yttre faktorer (Västeuropas industrialisering, fri bondeseglation 1832 och öppnandet av Trollhätte kanal) bidrog till att göra Fiskebäckskil till ett av Bohusläns största skepparsamhälle. Som mest hade ett 60-tal skutor sin hemmahamn här. Seglatserna gick mest till Skandinaviska och Nordeuropeiska hamnar men även till Medelhavet. Till en början fördes de med mindre fartyg som jakter, galeaser och tvåmastade skonare men senare också med briggar, skonert och barkskepp. Fraktfarten, som var en lönsam näring, satte sin prägel på hela samhället. Skepparna byggde sig stora och påkostade hus sk kaptenshus. Deras hustrur kallades Fru och bar hatt till skillnad mot fiskarhustrun som gick omkring i schalett. I slutet av 1800-talet mattades frakt- farten av och fartygen började säljas ut. En sillperiod med frakter till England förbättrade situationen tillfälligt men konkurrensen från ångfartygen och senare järnvägen innebar dödsstöten för den segelburna frakt- farten och 1915 såldes det sista stora skeppet av. Badortsepoken Samtidigt med fraktfartens tillbakagång utvecklas Fiskebäckskil till badort. 1867 bildar några skeppare Fiskebäcks- kils badbolag och i deras regi uppförs under 1870-talet badhus, restaurang och kafé på Fiskholmen (vid nuvarande Gullmarsstrand). Till skillnad från de stora etablerade badorterna som Lysekil och Marstrand framhölls Fiskebäckskil för "det fria och otvungna badgästlivet med dess frånvaro av stel etikett". 1870 tog Fiskebäckskil emot 150 badgäster. För ortsbefolkningen blev uthyrning av rum en välkommen extrainkomst. Det var inte bara fiskarfamiljen med dålig ekonomisk ställning som ägnade sig åt rumsuthyrning. Tvärtom sökte sig badgästerna ofta till skepparfamiljen som hade en starkare social och ekonomisk ställning. De var inte heller så nogräknade med söndagsvila och kyrkobesök som fiskarfamiljen var. När sommaruthyrningen var som störst under tidigt 1900-tal tog Fiskebäckskils 500 invånare emot drygt 1000 sommargäster. Badgäströrelsen kom att prägla bebyggelsen genom det arkitektoniska mode, den sk schweizerstilen som följde i badgästernas spår. Husen förses nu med rikt dekorerade glasverandor och balkonger med snickarglädje. Verandorna var den tidens skrytbygge och fungerade som ett medel i konkurrensen om sommargästerna. För dem symboliserade glasverandan drömmen om ett lättsamt sommarliv.
From Blog: Hokkaido!
Jag är inte bara mamma, jag är lärare också...(bättre sent än aldrig)
information om släktbegrepp (på förekommen anledning) Styvson = biologisk son till ens hustru/make Styvbror= biologisk son till ens styvförälder Svärson/måg = make till ens dotter Svåger= bror till ens make/maka Eller make till ens syster Eller make till ens make/makas syster Historik om sillperioder( på förekommen anledning) Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade Ca 970-1030 (60 år) · 1175-1225 (50 år) · 1420-1490 (70 år) · 1556-1588 (32 år) · 1660-1680 (20 år) · 1747-1808 (61 år) · 1878-1898 (20 år) Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 17471808). historik om Fiskebäckskil (på förekommen anledning) Fiskelägets fraktfartens och badgäströrelsens bygge har successivt adderats till varann och skapar den bebyggelsemiljö som vi upplever idag. Det karaktäristiska för bebyggelsen är alltså inte det genuina eller det ursprungliga. Det karaktäristiska är att bebyggelsen bär spår av en lång och skiftande historia. Husen har genom om- och tillbyggnaden förändrats för att svara mot nya ideal och behov. De förändringar som ägt rum under de sista 50 åren, sommargästernas uppköp av husen, har fört med sig att miljön har fått ett egenvärde. Husen och marken runtomkring pyntas och underhålls omsorgsfullt. Fiskebäckskil är en av de orter där sommargästernas uppköp av marken tidigast började. Redan på 1950-talet var över hälften av alla hus i sommargästernas äga och idag är de flesta hus sommarbostäder. Fiskebäckskils historia börjar som vid de flesta kustsamhällena med ”sillperioden” i mitten av 1700-talet. Senare blev fraktfarten en betydande inkomstkälla för innevånarna i det tätbebyggda samhället som ligger på öns norra sida, vid Gullmarsfjorden, mitt emot Lysekil. Tidigt blev orten en ”turistort”, det fanns en fin badrestaurang som i hög grad bidrog till detta. Flertalet sommargäster hyrde in sig i de bofastas hus och en lite annorlunda kultur bildades just här. Utanför samhället ligger Kristinebergs marina forskningsstation, där kan man vissa dagar under sommaren få komma på studiebesök. Gränder och prång och husen är väl värda ett besök eller två. Fiskeläget Fiskebäckskils tidiga historia har, liksom många andra kustsamhällen i Bohuslän, nära samband med sillfiske- perioderna. Sillen som sökte sig in från havet med ungefär ett sekels intervall lockade folk från inlandet att bosätta sig här. Under sillperioden i slutet av 1500-talet fick Fiskebäckskil en fast bosättning med ett par hundra personer. Bebyggelsen låg i ett stråk utefter Kilen och bestod av små låga timrade ryggåsstugor liknande Fornstugan som du kan se utmed vandringen. När sillen åter drog sig ut till havs tvingades många familjer att lämna kusten. Det hundratal personer som stannade kvar fick försöka överleva på vad övrigt kustfiske, små odlingslotter och övriga sysslor kunde ge. Det är inte förrän i mitten av 1700-talet och den stora sillperiod som då inleds som levnadsvillkoren förbättras igen. Nu följer en tid av högkonjunktur med stor inflyttning och ekonomiskt uppsving. Sill fångas i så stora mängder att man har svårt att ta tillvara den. Därför anläggs trankokerierna. I dessa kokades den sill som var för liten för att salta till olja sk tran. Bebyggelsen förtätas. Nu byggs den sk enkelstugan med ett rum och kök samt loft. Fiskelägets fraktfartens och badgäströrelsens bygge har successivt adderats till varann och skapar den bebyggelsemiljö som vi upplever idag. Det karaktäristiska för bebyggelsen är alltså inte det genuina eller det ursprungliga. Fraktfartstiden Redan tidigt var fraktfart något som fiskebäckskilsborna ägnade sig åt men det är inte förrän i början av 1800-talet som man tar steget över från fiske till fraktfart som främsta näringskälla. Sillperiodens slut och en rad yttre faktorer (Västeuropas industrialisering, fri bondeseglation 1832 och öppnandet av Trollhätte kanal) bidrog till att göra Fiskebäckskil till ett av Bohusläns största skepparsamhälle. Som mest hade ett 60-tal skutor sin hemmahamn här. Seglatserna gick mest till Skandinaviska och Nordeuropeiska hamnar men även till Medelhavet. Till en början fördes de med mindre fartyg som jakter, galeaser och tvåmastade skonare men senare också med briggar, skonert och barkskepp. Fraktfarten, som var en lönsam näring, satte sin prägel på hela samhället. Skepparna byggde sig stora och påkostade hus sk kaptenshus. Deras hustrur kallades Fru och bar hatt till skillnad mot fiskarhustrun som gick omkring i schalett. I slutet av 1800-talet mattades frakt- farten av och fartygen började säljas ut. En sillperiod med frakter till England förbättrade situationen tillfälligt men konkurrensen från ångfartygen och senare järnvägen innebar dödsstöten för den segelburna frakt- farten och 1915 såldes det sista stora skeppet av. Badortsepoken Samtidigt med fraktfartens tillbakagång utvecklas Fiskebäckskil till badort. 1867 bildar några skeppare Fiskebäcks- kils badbolag och i deras regi uppförs under 1870-talet badhus, restaurang och kafé på Fiskholmen (vid nuvarande Gullmarsstrand). Till skillnad från de stora etablerade badorterna som Lysekil och Marstrand framhölls Fiskebäckskil för "det fria och otvungna badgästlivet med dess frånvaro av stel etikett". 1870 tog Fiskebäckskil emot 150 badgäster. För ortsbefolkningen blev uthyrning av rum en välkommen extrainkomst. Det var inte bara fiskarfamiljen med dålig ekonomisk ställning som ägnade sig åt rumsuthyrning. Tvärtom sökte sig badgästerna ofta till skepparfamiljen som hade en starkare social och ekonomisk ställning. De var inte heller så nogräknade med söndagsvila och kyrkobesök som fiskarfamiljen var. När sommaruthyrningen var som störst under tidigt 1900-tal tog Fiskebäckskils 500 invånare emot drygt 1000 sommargäster. Badgäströrelsen kom att prägla bebyggelsen genom det arkitektoniska mode, den sk schweizerstilen som följde i badgästernas spår. Husen förses nu med rikt dekorerade glasverandor och balkonger med snickarglädje. Verandorna var den tidens skrytbygge och fungerade som ett medel i konkurrensen om sommargästerna. För dem symboliserade glasverandan drömmen om ett lättsamt sommarliv.
From Blog: Hokkaido!
Date: 15th October 2007
Internetcafe
Jag lästa en artikel om att otroligt många unga män och inte så få unga kvinnor i Japan helt saknar lägenhet och helt enkelt bor på internetcaféer. Får se om jag kan hitta den artikeln igen, eller om jag bara sprider fördommar helt utan källkontroll.
From Blog: Internetkafe och sena polare
Internetcafe
Jag lästa en artikel om att otroligt många unga män och inte så få unga kvinnor i Japan helt saknar lägenhet och helt enkelt bor på internetcaféer. Får se om jag kan hitta den artikeln igen, eller om jag bara sprider fördommar helt utan källkontroll.
From Blog: Internetkafe och sena polare
Date: 12th October 2007
Fuji m.m.
Fick ett stolelryck i KÖpenhamn förra helgen och köpte en bok på franska. Den vara bara så snygg och hade en intressant titel: http://www.amazon.fr/Ni-dEve-dAdam-Am%C3%A9lie-Nothomb/dp/222617964X Huvudpersonen (=författarinnan?) åker till Fuji, klättrar upp och åker kana ner igen. EN av samma persons böcker finns tydligen på svenska: http://www.kanalen.org/bok/rec.php?id=1021
From Blog: Berg och djupa dalar
Fuji m.m.
Fick ett stolelryck i KÖpenhamn förra helgen och köpte en bok på franska. Den vara bara så snygg och hade en intressant titel: http://www.amazon.fr/Ni-dEve-dAdam-Am%C3%A9lie-Nothomb/dp/222617964X Huvudpersonen (=författarinnan?) åker till Fuji, klättrar upp och åker kana ner igen. EN av samma persons böcker finns tydligen på svenska: http://www.kanalen.org/bok/rec.php?id=1021
From Blog: Berg och djupa dalar
Date: 12th October 2007
Avis!
BOR ni i ett hem med den där "paviljongen" på bilden? Avundsjuk!! *ylar* Coolt.
From Blog: Ikea mon amour
Avis!
BOR ni i ett hem med den där "paviljongen" på bilden? Avundsjuk!! *ylar* Coolt.
From Blog: Ikea mon amour
Date: 9th October 2007
Frivillig livräddare
Jag kan anmäla mig frivillig som livräddare. Är det ngt mer än tandkräm du vill att jag skickar? Fick du slänga din deo på Kastrup? Du kan ju inte gärna ränna omkring i Japan och lukta västerlänningssvett. /Syrran
From Blog: Fuji och onda tvättbjörnar
Frivillig livräddare
Jag kan anmäla mig frivillig som livräddare. Är det ngt mer än tandkräm du vill att jag skickar? Fick du slänga din deo på Kastrup? Du kan ju inte gärna ränna omkring i Japan och lukta västerlänningssvett. /Syrran
From Blog: Fuji och onda tvättbjörnar
Date: 7th October 2007
Danger ! Danger ! High voltage
Farlig, du kan hälsa henne att jag enbart är farlig för min egen hälsa. Men biljetten är fixad, så nu är det på g. Jag drog iväg ett mail med detaljerna.
From Blog: Kichijouji och estet-flum-parken
Danger ! Danger ! High voltage
Farlig, du kan hälsa henne att jag enbart är farlig för min egen hälsa. Men biljetten är fixad, så nu är det på g. Jag drog iväg ett mail med detaljerna.
From Blog: Kichijouji och estet-flum-parken
Degen
non-member comment
Grymt!
Grymt bra skrivit, skrattade som fan om saltlakritsen! Mer mer mer!!
From Blog: Japantips