På resa till Sandra i Australien. Auckland Nya Zeeland

---

Nya Zeeland. Definitivt helt ny mark för mig. Väldigt långt bort. 12 timmars tidskillnad från hemma, södra halvklotet och vintertid.

Ett mytomspunnet land. Det jag vet är att det är ett modernt samhälle, ur en massa synvinklar och att man är väldigt stolt över sitt ursprung som Nya Zeeländare med Maorier som ursprungsbefolkning. Min förväntan var att det skulle i mångt och mycket vara väldigt likt Sverige. Så klart både rätt och fel men mycket åt det rättare hållet.

Naturen är ju oxå något man hört talas om, höga alpliknande snötäckta berg, fjordlandskap och ett böljande och bördigt landskap med en massa får genomborrat av massa små och stora vattendrag. Yes- helt korrekt. Sagan om ringen är ständigt närvarande och det är en mix i naturen utan dess like.Mil efter mil med vinodlingar kantat med nån vulkan, varav en av världens sju så kallade supervulkaner. Inte så många stora städer utan många väldigt små samhällen.

Nåt som är omtalat och också jättemärkligt är ju djurlivet. Min nästa destination - Australien - är ju nerlusat med allt gifitigt och agressivt som denna planet förmår uppbringa medan NZ är helt befriat från levande saker som har förmågan att göra en människas liv både kortare och smärtsamt.

Auckland. Checkade in i Nya Zeeland och enligt flygpersonalen var jag tvungen att gå igenom fysisk screening då jag hade varit i Sydkorea precis före. Detta på grund av mul- och klövsjukan. Detta stämde inte men då jag var en av de få som inte gick igenom den automatiska kontrollen fick min gränsvakt lite feeling och testade mig. Framförallt när det gällde min kommande resa på Sydön och vad jag skulle göra där. Jag hade ingen aning då jag bara skulle åka buss över ön för att sedan flyga därifrån till Australien. Efter en "no idea" så struntade han i mitt "just passing through" och drog igång ett litet förhör och jag var tvungen att visa upp mina biljetter och så klart hittade jag inte min utresebiljett från Christchurch så då såg jag något lyckligt tändas i hans ögon. Nu har jag fångat den stora fisken som tänker vara kvar på NZ längre än han får - tror jag gränsvakten tänkte. Men efter att ha visat tåg- och bussbiljetter och flygbiljetter inom Australien släcktes lågan och med en djup suck släpptes jag in.

Auckland - tror NZ:s största stad men inte huvudstad - det är Welington och besök där redovisas lite senare. Ser ut som vilken europeisk stad som helst med den obligatoriska HM-butiken mitt i byn. Vackert beläget långt inne i en bukt full med öar och färjor som åker fram och tillbaka. Ganska kuperad men känns överblickbar på nåt vis. Rätt seg men knallade runt en del, efter att ha lämnat väskan på mitt hotell. Tog en färja en kvart över till en annan stadsdel och även där väldigt välordnat och vackert som sjutton. Ganska dyrt och jag tog några burgare på Donken till lunch.

Då jag skulle ut på långresa dan därpå. Närmare tolv timmar, 70 mil, på tåg över hela nordön ner till Wellington och Cook strait behövde jag förbereda inför den resan med mat och snacks och vad man nu kan behöva på en sån lång tågresa.

Så det blev inte så mycket mer Auckland egentligen förutom det jag hade knallat runt på för och eftermiddag men det kändes hel ok. Sett det förut men ändå inte.

Ja - det jag absolut inte sett förut är att man hoppar bungy jump 192 meter från tv-tornet mitt i stan. Lite skadat faktiskt. Var inte riktigt upplagd för att testa. Såg i stället fram emot min kommande tågresa kommande dag.

---

Comments

[Bo Mogerud]

Dina texter
Det är mycket roligt att läsa dina berättelser! Njut av NZ eftersom det är ett fantastiskt land! De talar ju dessutom en fullt begriplig engelska vilket gör det lätt att vara turist.😊