Underbart kaos

---

Eftersom vi landat pa en indisk flygplats en gang tidigare i vara liv vet vi vad som vantar oss, och blir nastan lite ovverraskade att det inte ar mer kaos an vad det ar. Det var riktigt latt att hitta en forbetald taxi ( som bara lyckas lura oss pa pengar att betala vagtullen med) och vi flyr snabbt ur den indiska storstaden till en liten turistort i Tamil Nadu som heter Mamallapuran. Just hit aker man for att titta pa grottor och skulpturer som byns stenhuggare huggit ur berget, och ar jatte-jattegamla. Det finns ocksa en harlig strand dar man kan titta pa de fargglada fiskebatarna och ett gang indier som spelar volleyboll i solnedgangen.
Resan for oss vidare soderut langs kusten till Pondicherry, som ar starkt influerat av franska kolinisatorer, och dar folk halsar oss med "Bonjour" pa gatorna. Har njuter vi mest av att titta pa stora grupper indiska turister som i skymningen samlas pa strandpromenaden, koper pepprade popcorn och ater chockrosa spunnet socker. Liksom det spunna sockret ar indierna fargglada i sina saris och hela stranden liknar ett levande fyrverkeri.
I Pondicherry besoker vi tagstationen for att forsoka fa biljetter for vidare resa, vilket inte visar sig sa latt. Den latt ovanlige mannen i luckan berattar att alla tag inom de narmsta 14 dagarna ar fulla. Vi konsulterar guideboken och hittar hur man anda ska forsoka fa biljetter, genom att betala lite mer for tag som gar de narmsta dagarna, samt forsoka fa speciella turistbiljetter. Mannen i luckan informerar dock om att dessa biljetter ocksa ar slut, sa vi far helt enkelt ta bussen istallet.
Att aka buss ar daremot valdigt enkelt. Man aker till en busstation med hjalp av en motorriksha, sedan fragar man nagon om vilken buss man ska ta och hoppar pa. ( Man kan inte lasa sig till det eftersom bokstaverna ar alldeles konstiga). Hittills har bussarna gatt bara nagra minuter efter att vi anlant till busstationerna, och trots diverse farliga omkorningar och slingriga vagar ar vi fortfarande helskinnade.
Turichirapalli, eller Trichi, ar en ganska vanlig indisk stad utan mycket att se, men utanfor finns en by med ett imponerande tempel som vi traskar runt i en eftermiddag. Har traffar vi den forsta elefanten, som ar av tempeltyp och klappar folk pa huvudet med snabeln om man ger honom ett mynt.
Det ar hett och fuktigt sa har ars i sodra Indien, men det finns platser dar man kan undkomma hettan en tid. En sadan ar bergsbyn Kodaikanal. Har ar klimatet behagligt, pa kvallarna far vi tom nytta av vara fleecetrojor som vi fortfarande bar pa, och lampligt for promenader. Utsikterna ar fantastiska, vilket aven mangder av indiska turister verkar ha forstatt. Vi verkar dock vara mer exotiska an utsikten, under en halvtimmes tids vila pa en parkbank blir vi fotograferade i sallskap av inte mindre an fyra olika indiska sallskap. Byn ligger vackert vi en liten sjo dar indierna trampar trampbat och ror runt, paminner lite om alperna.
Sista stoppet i Tamil Nadu, blir Madurai, den heligaste staden i sodra Indien. Naturligtvis blir det besok i templet aven har. Vi ar faktiskt dar tre ganger for att det ar sa fascinerande, framst att titta pa de indier som ar dar for att tillbe gudarna.

---