Advertisement
Published: January 18th 2009
Edit Blog Post
Universal Studios of Japan
Har inte tagit så många bilder ännu så jag lägger upp några från USJ där vi var i början på december. De släppte faktiskt in mig i landet även om det satt långt inne. När jag kom fram till passkontrollen på Kansai Airport blev jag i vanlig ordning först fotograferad och fick sedan lämna fingeravtryck. Därefter läste kontrollanten igenom mina inresepapper som jag fyllt i på planet. Allt såg bra ut tills han kollade på de gamla stämplarna i mitt pass. När han fick syn på att den förra stämpeln från samma flygplats bara var tre veckor gammal kände han sig tvungen att läsa igenom mina papper en gång till. Detta gjorde han både länge och väl. Några nervösa minuter förflöt innan han till slut grymtade något ohörbart vilket tydligen betydde att jag kunde passera. Sedan sprang jag med lätta steg för att hämta min resväska som kom rullandes på bandet. Eller så värst lätta kanske inte stegen var egentligen för jag var vid det laget rejält trött efter resan. Det här med jetlag verkar inte vara ett särskilt konsekvent fenomen. Första gången jag kom till Japan kunde jag inte sova någonting, nästa gång var min dygnsrytm av oförklarlig anledning normal redan från början, medans jag nu knappt orkade håll mig upprätt. Det hela borde väl bero på att flygplanets avgångstider har
Julshow
Sesame Street uppbackade av snögubbar, Rudolf och några nissar. varit olika alla gånger. Denna gången åkte jag från Sverige ganska sent, vid ett på dagen, och behövde inte vänta i Finland i mer än två timmar. Det gjorde att när de släckte ner planet för sovstund och allmänt mys var klockan bara runt åtta på kvällen för mig. Med andra ord var jag inte det minsta sömnig då, något som inte ens Fred Claus och två andra otroligt sega filmer kunde råda bot på (varför är alltid flyplansfilmer så kassa förresten?). När vi landade klockan tio på morgonen (två på natten svensk tid) började jag dock bli allt tröttare och tröttare för att till slut somna så fort jag kommit innanför dörren hemma tre timmar senare. Mami var dock fortfarande på jobbet och trots att jag sov i nästan fyra timmar kunde jag ändå sova på kvällen så det var ingen egentlig skada skedd. När Mami kom hem utbyttes julklappar och handslag och allt var bra igen. Mami tackar förresten för presenterna om jag har missat att säga det till någon.
Dagen efter var det nyårsafton, men Mami kom återigen inte hem från jobbet förrän vid nio så det blev ett lugnt firande med julgodis framför tv:n i
Nicke Nyfiken
Mami har hittat något. Det är därför hon ser så glad ut. sann japansk anda. Nästa dag innebar tidig uppstigning för att ta sig inte till osaka och bussen som skulle föra oss hem till Mamis föräldrar i Kurayoshi, Tottori. Alla satt väl hemma och åt clementiner så det var nästan inga bilar ute på vägarna så resan förflöt smärtfritt. Mami sov i vanlig ordning hela vägen medan jag lyssnade på Beiruts Gulag Orkestar och tittade ut genom fönstret. Utsikten var dock en annan jämfört med förra gången vi gjorde samma resa eftersom snödjupet nu växte i takt med att vi närmade oss vår destination. Våra fyra dagar i Tottori präglades sedan av omväxlande snö, hagel och regn vilket gjorde att vi stannade inne under kotatsun för det mesta. För att förstå vad en kotatsu är får man först föreställa sig ett japanskt bord som är cirka 40 cm. högt. Sedan trycker man fast en stor filt på bordsskivans undersida genom att fästa en värmeanordning där. När detta är gjort är det bara att krypa in och värma sig. Det behövs eftersom japanska hus saknar isolering och fungerande värmeanläggning. Istället använder man sig av luftkonditionering och flyttbara värmeelement för att göra så ett rum blir någotsånär behagligt (förutsatt att man stänger alla
Hello Kitty
En liten sång- och dansshow mitt på gatan. dörrar till angränsande rum). Vi gör på samma sätt här hemma, men då vi stänger av ac:n på natten brukar temperaturen ligga på svala tio grader i rummet när vi vaknar på morgonen. Då är det inte kul att gå på toa.
Man skulle kunna säga att jul och nyår firas tvärtom i Japan. Man är alltså med kompisar på jul och med familjen på nyår. Således tillbringade vi också nyårsdagen hos Mamis mormor och morfar där allsköns spännande smårätter serverades. Svårt att beskriva vad som var utmärkande då det fanns så mycket att välja på. Mycket smakade sött i alla fall - söta bönor, söta potatisar osv. Sedan fanns där också skaldjur och frukt och saker gjorda av ris. Efter maten sov alla lite överallt i olika omgångar samtidigt som ett ändlöst parti mahjong (kinesiskt spel) hölls igång av en entusiastisk lillebror. På det stora hela var mitt första nyårsfirande i Japan riktigt trevligt även om vi inte direkt gjorde någonting annat förutom att äta mat och se på tv.
Nu var det hu dock ett tag sedan som det var nyår och idag är det precis på dagen två veckor sedan vi kom hem från Tottori.
Julhajen
Inte ens Hajen slapp undan dekorationerna. Tiden har flutit på snabbt medan vi har gjort samma saker med samma personer som vanligt. Mami har sina sista lektioner i skolan på tisdag och sedan är det bara ett prov i slutet av februari kvar för henne innan hon är klar med sina studier på Kansai Gaidai (avslutningen är i och för sig inte förrän i slutet av mars). Efter det är det väl tänkt att hennes hemmastudier till förskolelärare ska intentifieras ytterligare så att hon förhoppnigsvis får sin lärarlicens genom att klara två test i september och oktober. Jag pluggar för fullt jag också. Nu när religionskursen är klar har jag satt igång med att plugga japanska på egen hand med en sådan frenesi att jag själv är förvånad att jag inte redan har tappat orken. Det som gör att jag inte tröttnar är förmodligen att jag får användning för de ord jag lär mig med en gång när jag pratar med folk eller ser på tv eller bara promenerar ute på stan och tittar på allt runtomkring mig. Det är kul faktiskt.
Idag har det regnat hela dagen, fast nu verkar det vara uppehåll så jag tänkte våga mig ut för att möta Mami när
Mami fick vara fotograf
- Kan ni ta kort på oss?
- Javisst.
- Nej, alltså... kan hon ta kort på oss? Du ska vara med! hon slutar jobbet strax. Sedan blir det någon slags middag med kimchi, kött och svamp. Vi har varit riktigt bra på att äta ordentligt det senatse. Det kan behövas för när jag vägde mig senast för två veckor sedan vägde jag 67 kg. Fast med ett nytt träningsprogram som utförs fyra gånger i veckan och ordentlig mat hoppas jag kunna nå min matchvikt på 71 kg. snart igen. Om nu någon ville veta det.
Hej hej
Advertisement
Tot: 0.388s; Tpl: 0.022s; cc: 11; qc: 48; dbt: 0.047s; 1; m:domysql w:travelblog (10.17.0.13); sld: 1;
; mem: 1.2mb
Mamma
non-member comment
Tillbaka igen
Nu blir en orolig mamma glad att höra att du äter ordentligt! Kram Mamma