GOD JUL-vandring

---

---

Regnet fortsatter osa ner over Punakaiki under natten och vi kastar om planerna. Vi lyckas boka in oss pa buss och tag och ta oss till Arthurs Pass, uppe i de Nya Zeelandska alperna. Vi packar ur lite onodiga prylar och liftar sedan med en armbruten kvinna, som ska till Christchurch och operera sig, ut till vandringens borjan.
Forsta kvallen gar vi bara ett litet stycke i latt duggregn innan vi kommer fram till en enslig hydda dar vi stannar over natten.
Pa julaftons morgon vaknar vi till solsken och vi traskar vidare langs med en flod upp i dalen. Vi stannar och badar i en fjallback och ater lite senare jullunch bestande av agg och skinkmackor med senap. Mums. Pa eftermiddagen kommer vi fram till en stor stuga (36 baddar, fordelat pa 4 olika sovrum) som vi far dela med en norrman och tva amerikaner. Vi dricker kaffe, ater notter och pepparkakor ("gingernuts" ar det substitut vi hittar) och byter julklappar. Allt enligt traditionen sadar 4-5 pa eftermiddagen efter Kalle Anka. Julmiddagen tillagas pa stormkok nere vi floden, med fantastisk bergsutsikt tills solen gar ner. Meny: smorstekt sparris, rokt kyckling med kokt farskpotatis och granpepparsas, appelpaj, kex och ost. Vi ater tills vi blir buffematta och kvider smatt av magont under natten till nasta dag.
Pa juldagen ska det klattras over bergspass, och det borjar bra med hyfsat vader. Efter nagra minuter far dock Linnea forsta kanningarna av migran, sedan gar hon for langt upp langs floden och missar linbanan. En liten extrapromenad tillbaka ner innan vi vevar over varandra over floden. Sedan borjar vi strax klattra och hoppa pa stenar fran sida till sida over en liten biflod som rinner ner i dalen vi ska upp i. Sa borjar det regna lite grann, men fortfarande ar det fantastiskt vackert i dalen. Linnea halkar pa en sten och plumsar med baken ner i vattnet. Vi kommer till slut till bergspasset och tanker pustande att skont, nu ar det varsta over. Men ack nej. Uppe pa toppen ar sikten dalig, vadret samre med mera regn, blast och dimma. Vi gar fel och hamnar klattrande i regnet i en stupbrant ravin. Linnea glommer handskarna pa en sten och vid det har laget ar vi blota in pa bara kroppen, aven i kangorna. Efter ravinen pustar vi ut igen, har hittat stigen, tror vi, men aventyret fortsatter. Leden korsar floden ett par ganger och regnet har gjort att den stigit, sa vi har svart att ta oss over pa ett sakert satt. Vi fastnar ett par tillfallen i vegetation och trasslar oss fram och tillbaka. Efter nio timmars vandring utan nagon langre paus kommer vi dock fram till en tom liten stuga med kamin och allt. Puh.
Annandagen vilar vi och badar i de naturliga varma kallor som ligger behagligt nara en flod, sa att man kan reglera vattentemperaturen pa ett bra satt. Resten av vandringen fortloper komplikationsfritt med fint vader och vacker, mer latthittad, led. Vi klattrar over ytterligare ett bergspass och far njuta av underbar utsikt en hel kvall vid "Carrol Hut".
Den 29/7 ater vi de sista risgrynen ur vart matforrad innan vi klattrar nerfor berget och atervander till civilisationen. Vi lyckas aterigen fa tag pa lift och tar oss in till Arthurs Pass, dar vi tvattar oss rena och ater oss matta pa ett av turistkafeerna.

---