Halvtid

---

Min andra vecka tillbringade jag mestadels på en barnintensiv avdelning, men hade även 2 givande studie besök, ett på en tonårsklinik och ett på en primärvårdsenhet.

Under denna vecka fick jag uppleva hur de arbetar och pratar med föräldrar/familj vid terminal skeede och livets slut. Riktigt tufft att se!! Kände att det var extra svårt då jag inte riktigt visste hur man bemöter/uttrycker sig ur ett kulturellt perspektiv vid dessa svåra skeeden. Jag förstod snabbt att man i Thailand är väldigt tydlig och rak i sin komunikation, även i dessa svåra frågor. Något som jag upplever att vi i Sverige har väldigt svårt för.

Avdelningen hade mestadels enkelrum, hade modern i utrustning och kompetent personal.

Svårigheter ur mitt perspektiv är att det var svårt för många föräldrar att vara hos sitt barn varje dag pga de ekonomiska omständigheter. Däremot är sjukvårdspersonalen riktigt bra på att ta med hela "stor" familjen i vårdprocessen som är viktiga för stöttning både för föräldrarna och i framtiden även för barnet. Eftersom det i Thailand är vanligt att barnets primära vårdgivare blir mormor/farmor och föräldrarna är istället ute och jobbar för att kunna försörja hela familjen.

Under studiebesöken fick jag lära mig och Thailands problem med tonårsgraviditeter och att det är olagligt med abort. Medicinsk abort är tillåten vid särskilda fall och måste då godkännas av två läkare. Varför det är olagligt eller endast utför i särskilda fall handlar om deras religion och tro, karma. På grund av denna orskaken är det få läkare i Thailand som vill utföra abort, de tror att det kommer tillbaka mot dem på något sätt.

Det var intressant att få lära mig hur de tänker och arbetar förebyggande ute på skolor och att de öppna tonårskliniker som är ungdomsvänliga och dit de kan komma utan frågor, som en slags öppen mottagning. De kan hjäpa med att stötta vid oönskad graviditet, undervisa i sexualkunskap, lämna ut gratis preventivmedel och även utföra ultraljud på plats.

Vidare fick jag även besöka en primärvårdsenhet som är VC, BVC och MVC i ett. Det var otroligt imponerande hur många som de hjälper varje dag. De är väldigt standardiserade och även där mycket raka i sin kommunikation och kanske som jag ser det ur svenska ögon lite dömmande och utan ett egenansvars perspektiv. Det känns kanske som om vi "daltar" lite med våra patienter för vi inte vill såra, men man kanske ska ta till sig lite av deras ärlighet och raka kommunikation??

---