City of the dead

---

Hej hej!
(Jaaaa, jag ar jattesen med allt, jag vet, men nu ska detta avslutas och ni ska uppdateras!)

Torsdag 14/7.
Vi ska ni se den s.k. Norra kyrkogarden, har vi bestamt. Lattare sagt an gjort, visar det sig, for ingen verkar fatta vad vi menar. Northern cemetary var rena grekiskan for samtliga, sa till slut ber vi en taxichauffor kora oss till Al-Azar-moskeen, dit hittar alla, i alla fall.
Vi borjar alltsa vid marknaden, Khan al-khalili, och den maktiga Hussein-moskeen. Dit in far vi inte komma, eftersom vi inte ens kan trosbekannelsen riktigt. Asch.
Vi vandrar vidare, kommer ut ur gamla sta'n och beskadar porten och den gamla muren som en gang gick runt hela davarande Al-Qahira. Maktigt, aven om det nu bara finns en lite bit kvar.
Val ute inser vi att aven dar ar det begravningsplats, eftersom det plotsligt hors rop, skrik och grat: graterskor i ett begravningstag, pa vag ut efter att ha begravt ngn. Japp, det sag ut som pa film. Man ar allt lite skadad ;-)
I guideboken stod det att fattiga fran landet faktiskt flyttar in till sta'n och i brist pa annat bosatter sig pa begravningsplatser, och mycket riktigt var har en kakstad (kak med ring over a, fattarula!). Vi vandrade langs gamla muren, och kom smaningom till en skinande vit byggnad som visade sig vara en kyrkogard for ngn general samt egyptiska och kinesiska, nedskjutna flygsoldater. En kille visade oss runt for en slant, vare sig vi ville eller ej :-)

Sedan vandrade vi vidare till det som kallades Norra begravningsplatsen. Aldrig har vi sett en mer profan begravningsplats, folk bor alltsa bland de gamla gravarna. Egypten ar sapass overbefolkat, att de har flyttat in dar for lange sedan och nu ar det en storgata i mitten med ett par kiosker, och runt allt bor folk. Plotsligt dyker en angel upp! Eller hon ser sadan ut, det ar en liten, typ max 3-arig, albinotjej! Hon ar helt jatteblond och har varldens lockigaste har! Tyvarr fick jag ingen bild pa henne, sa ni far tanka er en liten extremt ljusharig tjej mitt i alla svarthariga och brunhyade!

Sedan gar vi upp i en moskee som ar avbildad pa den egyptiska en-pundsedeln, och for en gangs skull anser vi oss ha rad med att ga upp i tornet ocksa, vilket ger en intressant utsikt over den sa kallade begravningsplatsen ...
Att folk inte har pengar har, ar ganska klart.

Naval, efter denna kulturkrock, eller vad man ska kalla det, sa vandrar vi tillbaka in mot sta'n igen. Ut i hysteriska trafiken, alltsa.
Vi beslutar oss att ata egyptiska pannkakor! In, bestalla, och vanta med spanning ... man kan valja att fa en specialare, en blandning av smor och mjolk, pa, men vi avstar av ngn anledning. Istallet blir det notter respektive kokos/russin. Nog var det mycket kokos pa kokospannkakan, alltid ... nastan som sololja ;-) (Har forstar Skord inte alls vad jag pratar om, men ni som upplevt (atit, sager han) kokos-sololja vet vad jag menar ...)
Nar vi nastan ar klara, sa orkar vi inte mer, men da blir det dessutom stromavbrott, sa vi lamnar och gar vidare. I Egypten ar pannkakorna inte sa mjuka som hemma, och fyllningen ligger mest inuti, medan ovanpa har man enorma mangder pudersocker, konstaterar vi. Antagligen for att man ska bestalla in mer att dricka ;-)

Vi ska nu forsoka klara av en bit till, inkl. Ibn Tulun-moskeen, tanker vi, nu nar bara halva dagen gatt. Vi promenerar in i mindre grander och tar oss genom mkt gamla gator for att kunna se en hel hog gamla moskeer och andra byggnader. Vi tittar sa mycket vi orkar pa hogen gamla moskeer, sedan tittar vi lite till och slanger annu ett oga, men sedan tror vi att vi ar framme vid Ibn Tulun. (Har tillaggs fran min vanstra sida att vi besokte ett internetkafe for att jag ju ville bry mig om er och skriva lite pa denna dagbok. Skord pastar att det handlar om att trosta en gnallig kanin, som fatt alldeles for mkt sol och langpromenad, men jag forstar inte alls vad han menar med gnallig!)
Vi gar in, som vanligt kommer en rundvisare emot oss och vill helst fa upp oss i tornet ocksa, men ett moskeetorn per dag far faktiskt racka, sa vi tackar nej. Nar vi tas in i det obligatoriska akustikrummet, konstaterar vi att antingen ar denne rundvisare riktigt dalig pa att ropa ut "Allah ar storre", eller sa ar akustiken sunkig (har pastar Skord att jag tappat proportionerna, men det kan jag inte tanka mig. Samre an de forra akustikrummen var det i alla fall.) i denna moskee, som jus kulle vara sa cool. Sedan sager rundvisaren att vi ska lagga 15 pund var (typ 20 spann) i en lada till Allah. Nar vi gjort det unde visst muttrande fran vastgota-smalanningen, sa gar vi ut, och sjalvkalrt ska ju rundvisaren ha baksheesh ocksa! Inte kan han visa oss guds hus gratis?? Miffo, borjar vastgota-smalanningen tycka, men han far ett par pund. Nar vi ska ta pa oss skorna, sa ska fanimig skovaktaren ha lite med! Da har vi som tur ar bara 75 "ore" kvar, sa de ser lite sura ut, men vaffan ...
Har borjar solen, trafiken, oljudet fran alla tutor och de baksheesh-galna egyptierna ga mig pa nerverna seriost. Vi hoppas innerligt att det atminstone verkligen var Ibn Tulun-moskeen vi var inne i, eftersom kartan ar nagot otydlig.
Sa, taxi hem later som en bra idee, men chaufforen vill ha 10 pund, vilket kanns som lite val i overkant. En annan man kommer och vill hjalpa oss forhandla, vilket borde fatt oss att bara ga ivag, men icke. Vi far ner det till 8 pund for resan hem, men mannen satter sig i framsatet och sjalvkalrt ska han da ha ett pund i baksheesh som tack for hjalpen med forhandlingen! Nu har jag fatt mer an nog, och tycker dessutom att chaffisen tutar pa varneda tjej han ser utan sloja. Sa ok, nu har Skord fatt ratt: reskaninen har fatt alldeles for mkt sol, varme, tutor, tokdarar och baksheeshlystna egyptier. Desperat sitter jag och forsoker djupandas for att inte borja ge mig pa ngn oskyldig med hugg och slag, och efter sadar 150 ar (kandes det som, i min varld), ar vi pa hotellet och jag kan krevera i lugn och ro.
Jag kanner mig inte kulturkrockad, utan brutalt kulturoverkord av ett tag ... fel, av 750 egyptiska, tutande bilar ...
Efter en bra stunds kuddkramande och inre skrikande, tar jag en dusch och gor ett halvtappert forsok att "gilla laget" som det heter. Gar sadar, men, men, inte mkt att gora. Bara ett dygn kvar i Kairo, det far val ga.

Skord vill har tillagga att summa summarum sa kreverade gnallkaninen *hrmpff!!* da hon hade blivit "lurad" pa en summa motsvarande max cirka 30 svenska kronor. TIll sitt forsvar havdade kaninen att det inte var summan, utan "principen" som var det viktiga. Sa for 30 principiella kronor forstorde hon inte bara sin, utan bagges dag.
Pa det vill jag bara fortydliga att om han vore vastgotsk smalanning, sa skulle han forsta. Han far val lara sig ;-)

Efter grat och tandagnisslan enas vi om att spela kort anda, och forsonas i slutandan. Tror det var turkiska peppar-godisbitarna som enade oss ...
Turkisk peppar ar storre!!

-----------------------------------------------
Fredag, sista dagen i Kairo.
Vi traffar ett par amerikaner i foajen, syskonen Nel & Tim som jag snabbt doper om till Mel & Kim, men eftersom de aldrig hort talas om detta brittiska pop-under, sa fattar de inte det roliga :-(
De har tydligtvis ingen koll pa nagonting, vilket ar lite intressant, men vi delar en taxi till Citadellet i Kairo, som ar fran Salah ad-Dins, d.v.s. korstagens, tid.
Val dar beundrar vi forst den gamla moskeen, och forfasas sedan over den nyare moskeen, som ar totalt frankifierad, vilket iofs ar ratt skoj. Det ar mycket franskt pa hela citadellet, framfor allt inne pa museerna.
Det storsta och mest skrytiga av museerna ar Armeemuseet. Vi far lasa om hur jattestolta och kompetenta de egyptiska soldaterna varit, och det sags en del om det s.k. Arabisk-Israeliska kriget, a.k.a. Sexdagarskriget, men konstigt nog inget om att det i andra lander kallas just sexdagarskriget, eftersom Israel klarade av allt motstand pa 6 dagar ... ja, jisses.
Vi far en snabbgenomgang i senaste politiska revolutionen och hur fina politiker landet har, och hur glada de blev nar Mubarak kom pa ett totaaalt spontant besok en gang ...
Sedan stanger de, eftersom det ar fredag och klockan ar 13.
Vi hanger en stund pa grasmattan utanfor, men beger oss sedan in till cntrum, forsoker komma in pa forlaget hos American college, enda stallet dar de oversatter mkt egyptisk, och en del annan arabisk, litteratur till engelska. Det ar fredag dar med, och stangt.

Vi ska inte aka vidare forran kl 9 pa kvallen, sa vi gar och handlar forskaffning till resan. Bland frukthandlarna och allt annat har vi redan tidigare lokaliserat en liten leksaksaffar som har en ganska sot kanin sittande i skyltfonstret. Vi gar och kollar om han ar kvar och om han verkar redo att befrias. Nar vi kommer dit och star en stund och tittar i fonstret, verkar han helt klart fatta att vi funderar pa att befria honom och gor tydliga tecken med sina gosekanintassar om att han vore glad for det, sa vi hostar upp 12 pund och far en glad liten kanin i en pase. Efter en stunds funderande, kommer jag fram till att han heter Sallad. Egentligen heter han saklart Salah ad-Din, men det ar ju for langt for en normal kanin att saga, sa det blir Sallad. Eftersom han inte pratar annat an kanin-egyptisk arabiska, sa blir det lite svart med kommunikationen till en borjan, men det blir sakert bra om ett tag.

Fulla med fortaring och med en ny kompis i vaskan, gar vi till vandrarhemmet for att hamta vaskorna. Vi har lite egyptiska pund kvar, och tanker, att vandrarhemmet var ju vart lilla paradis i stora idiotstaden, sa vi vill ge dem lite baksheesh, faktiskt. Klas forsoker lagga en femma i naven pa en av killarna, men vi tror inte vara ogon och oron: han vagrar ta emot den! Vad??? Ar han sjuk, tro? Hysteriskt muslimsk och vill ge alla allmosor? Not bloody likely. Hur som helst, vi har alltsa lite pengar over, men det gor ju inget. Beger oss till buss-stationen for att vanta pa bussen till Taba.
Jag lyckas fa de tva kioskforsaljarna att grala pa varandra, nar jag forst fragar en av dem efter jordnotte eller annat salt och han bara har kex, sedan gar och hamtar pengar och pa atervagen fragar den andre ifall han mojligen har notter, men sedan anda handlar kexen av den forste ... jaja, grala pa ni, jag ska lamna sta'n ;-)
Bussen anlander, den ar luftkonditionerad och kall, men attans sa trangt det ar for benen! Vi forsoker luta stolsryggarna bakat, men nej. Jaja, vad gora, bara att acceptera.
Sallan har jag varit sa glad for oronpropparna, nar de satter pa en egyptisk komedi. Sedan dess har vi aven beskadat en bit av en egyptisk komedi pa tv, som vi verkligen inte fattar humorn i, sa vi konstaterar efter denna resa, att vi inte har egyptisk humor ...

Vi somnar emellanat, och i ett vaket ogonblick lyckas jag se att vi aker in i tunnel under Suez-kanalen, vilket ju ar lite coolt :-)
Mitt i natten vacks vi och folk havdar att vi ar i Taba, men det vet vi ju inte forran vi ser det, typ ... sa vi lullar av, vi och tre till, som snabbt knatar ivag. Vi ar lite yra och nyvakna, men satter oss innan solen kommit upp, klmckan ar 5, och ater frukost, smorjer in solkram, toaletterar oss etc. Nar solens stralar borjar na oss, knatar vi bort mot den ode vagen ... vi ska nu pa nya aventyr!
Fortsattning foljer ...

---

Photos

Del av muren
Liten del av gamla muren runt Al-Qahira, inkl en av portarna.

Slum
Folk bor fan mitt i begravningsplatsen. Nagra meter framfor dessa hus kom begravningstaget med graterskorna ut ... creepy.

Utsikt over "begravningsplatsen"
Sahar bor folk, inblandade bland gamla gravar, vi vet dessvarre inte hur gamla.

Egyptisk pannkaka
Det kallas pannkaka, men ar fan sa mkt brutalare :-) Tandlakare maste tjana grova pengar har ...

Balkong
Det har ar ett exempel pa de skitsnygga balkonger som ibland dyker upp har i landet!

Moskeetalarstol
Inne i moskeen pa citadellet, den aldre av dem. Denna ska ha varit har sedan Salah ad-Dins tid ... Detta ar alltsa "talarstolen", dar imamen (?) star och haller ordning pa bonestunden.

Minimoskee
Kolla! OK, kolla igen ... det ar Klippmoskeen! I miniatyr! Det har ar utrymmet precis bredvid ovan namnda talarstol, de har forsokt avbilda heligaste stallet av dem alla, Klippmoskeen i Jerusalem, i den har inbuktningen i vaggen!
Nice try ;-)

Stadsvy
Utsikt over Kairo fran citadellet som ursprungligen byggdes av Salah ad-Din (han som heter Saladin hos Guillou).

Fransk donation
Inne i moskeen pa citadellomradet finns denna fiiina gava fran en av Frankrikes sista kungar. Huvva ... ;-)