Till havs...

Det är lätt att uppskatta livet till havs.
Tidlösheten.
Den tidslösa traditionen.
De mäktiga krafter som ger liv till jorden, som så graciöst omsluter dig.
Nu har jag funnit en skatt, vackrare än den vackraste pärla.
Det som skulle föra mig vidare, tar mig runt den nordvästra kusten av Australien.
Primitivt, uråldrigt, vilande samtidigt levande och ständigt häpnadsväckande.
Genom kustsidan av den delvis orörda och på sina håll outforskade Kimberley-regionen.
Vikar och creekar som bjuder på mirakel och jordens historia.

Vi hade lagt ankar i Talbot Bay i ett par dagar, när vi tog en förkortad arbetsdag. Vi satte oss i en mindre båt för att besöka de närliggande horisontella vattenfallen. Två djupa vikar (20+80m) på rad, med endast ett litet in- och utflöde där tidvattnet ställer till med ett härligt konstverk. Tidvattnet i de här trakterna är bland de mest extrema i världen. Runt full- och nymåne skiljer det sig upp emot 10 meter mellan ebb och flod. I dessa vikar vid Talbot Bay vill 350 miljarder gigaliter ut per minut (något i den stilen) när det vanskas ebb, vilket ger några meters vattenfall. Av havsvatten! Efter en fisketur i en annan fjord drev vi, med tidvattenströmmarna ut till de väl gömda fåglarnas sång, en sälliknande varelses plaskande och de vakande ögonen av de nästintill oupptäckbara krokodilerna, tillbaka till Hama Pearl och våra grannar; de charmerande hajarna. Man kanske kan kalla dom våra sällskapsdjur. Dom gillar våra rester vi släpar ombord från havet och även från köket(pizza en favorit), och vi sträcker oss ibland ner och klappar dom på huvudet. Gosiga.


På land får jag en kraftig dos av en annan slags liv.
Mycket folk i rörelse, då Broome i stort sett fördubblas i folkmängd under torr-halvåret.
Mycket folk som vill att något ska hända.
Mycket ytligt, men ibland kan även det yttersta av lager vara vackert. På sitt sätt.
Jag fick precis lite sällskap. En papegoja i grannaste tänkbara färgsättning satte sig mitt emot mig och vickade, betraktande på sitt lila huvud. Något så vackert. Något så förutsägbart. Något så passande för tillfällets symbolik.

Jag har hittat en trevlig omgivning; mellan lokal och besökande, mellan lugn och äventyr, med bekanta smultronställen och fortsatt inspiration. Men det är helt klart en balansgång i Broome. Det tillfälliga Broome. Och det ständiga havet.

---

---