Hur man gör en gemensam onsdagsmiddag till ett misslyckande? Genom att You-san och Donutsu-san glömmer bort att man inte äter kött, och lagar en kycklingcurry. Det blev guilttripp maximum när jag satt och åt ris och en gurka i stället, men jag led knappast, jag är van. Då var det nog de som hade det jobbigast, men så går det när man inte tänker efter. Det fanns ju i alla fall öl och trevliga kamrater, så det ordnade sig till det bättre. Sou-san är den stora överraskningen, hon har verkligen blomstrat sen Oo-san åkte hem. Oo-san tog alltid så mycket plats [View Full Entry]

---

---

Allt blir melon. Det börjades med att jag beställde pudding (purin) på Kappa Sushi, och fick melon (meron) i stället. Purin, meron, det är ju samma ord. På japanska i alla fall, verkar det som. Efter det köpte jag en päronläsk, som smakade melon. Igår, när vi var ute och cyklade (i dubbel bemärkelse), så köpte hjalmar bananer som smakade melon. Han har beställt kläder i en affär i Nagoya: de kommer med 100% säkerhet visa sig vara meloner. Fast det är kanske tur, för melon är bland det dyraste som finns i Japan, långt dyrare än knark. Jag såg en [View Full Entry]

---

---

Det skall till mer än en godkäntgräns på 80% för att få stopp på en lilljonas! Boo-yah! In your face, space coyote! Sådär. Nu har jag fått det ur systemet. För det var på tiden, gårdagen var en otrolig dålig gårdag. För det första så hade jag pluggat/skrivit japanska så länge att hjärnan blev helt slutkörd frammåt natten. Det här var oturligt, för det förvärrade bara saker och ting: jag fattade aldrig hur varmt det var i mitt rum, efterssom jag suttit i det hela dagen, och vant mig vid att temperaturerna började klättra uppåt di fyrtio på eftermiddagen i min [View Full Entry]

---

---

"Har ni fyrverkerier i Sverige?" Det var gårdagens absolut vanligaste fråga. Innan fyrverkerierna började, så svarade jag lite förnärmat att ja, det är väl klart att vi har. Nu vet jag vilken lögn det är. Det är skillnad på lite fjösiga raketer som diverse barnfamiljer och berusade män skjuter upp på nyår. Det är en helt annan sak med en tre timmar lång explosion av 20 000 raketer. Tjena, Japan. Nåväl. Vi börjar från början. Klockan fem plockade familjen Hayashi upp mig med sin minivan, och det här är lite pinsamt, men av alla personerna inblandade så är det bara lille [View Full Entry]

---

---

Torsdagen var en skitdag. Jag vill verkligen inte skriva om den, men lite kan jag ju skriva ändå. Vi fick tillbaka proven, och det hade gått skitdåligt för mig på keigon och på you/sou, så jag måste göra ett extraprov på det på måndag för att få fortsätta läsa i klassen, i stället för att göra om det de två sista veckorna. Bajs. Sen var det en hel drös människor som åkte hem, och man blev väldigt påmind om att det snart är dags för mig också. Sommarlovet närmar sig sitt slut, och två hela klasser försvann, hela Vaughns klass, inklusive [View Full Entry]

---

---

Idag har jag gjort många saker. Jag har pajat min kamera, lagat den igen, letat rullar, sjungit karaoke, skrämt taiwaneser från vettet och lärt mig sköldpaddslekar. En vanlig dag i Japan, helt enkelt. Dagen började med ett enormt prov som nog gick grymt mycket sämre än jag trodde när jag väl satt där och gjorde det. Jag lyckades ju att bli sammankopplad med Aasaa-san när vi skulle ha kaiwa(konversations)prov, men det var väl ett tudelat svärd: det blev inte så mycket snack, men samtidigt så verkade det med lite tur som om det var han som saktade ner mig, efterssom det [View Full Entry]

---

---

Vaddå dagbok? Jag har ju prov i morgon. Fast lite kan jag skriva. På morgonen satt hela klassen och var märkbart avslappnade och kände att allt var lugnt inför provet imorgon. Sen kom Naruse-sensei och hade fem långa timmar av repetition som mest verkade gå ut på att övertyga oss om att vi faktiskt inte har en aning. När dagen var slut var alla märkbart bleka av skräck inför provet. Så kan det gå. En som är snäppet gladare är Suzuki-sensei, som såklart smälte (som vanligt) när hon fick min målning. Jag har strikta order om att inte öva idag, på [View Full Entry]

---

---

Dagen, eller framför allt gårdagen, dominerades av att Hjalle hade fnurror på tråden. Förutom det uppenbara problemet i att man går runt och är lite orolig för honom, plus att han såklart är lite nedstämd, så innebar det också brist på sömn för oss båda. Man är lite begränsad när det gäller samtalstillfällen när man är långt bort i Asien. Haha, det glömmer jag ibland. Här sitter man. I Asien. Helt omotiverat. Trots sömnbristen så var det en rolig dag i skolan, vi pluggade konditionalis-ba (något för alla som gnäller på svenska ungdomar som säger "ba") och jag satt och snackade [View Full Entry]

---

---

Idag skulle vi shoppa i Nagoya med Suzuki-sensei. Vaughn hängde på, så vi gick upp på morgonen, käkade frukost och begav oss iväg, Hjalle i sin jinbei och jag i jinbei-skjorta och hakama, en sorts svart, veckad byxkjol som är ett klassiskt manligt plagg. Hjalmar försökte lura på oss fel tåg, men jag genomskådade hans båg och fick oss att ta New Rapid in till Nagoya i stället. På Nagoyas huvudstation gick vi vilse lite, blev spanade på av tusen japaner, och sen hittade vi tunnelbanan och tog nästa vagn mot Sakae. I Sakae skulle vi möta Suzuki-sensei, och som tur [View Full Entry]

---

---

Vissa kommer, vissa går, vissa är kvar. En liten stund i alla fall. Torsdagen dominerades av att det var Yoshis sista dag. Yoshi var en av "kärntruppen", de i klassen som varit med sen jag kom hit. Nu är den gruppen i princip bara jag, koo, oo och shibata, och då hon varit en av mina bästa vänner här, och absolut min bästa vän i klassen, så blev det ett rätt känslosamt hejdå, där det stakades mycket på rösten hos de flesta i klassen. Vi har inte lika mycket rotation som t.ex Hjalmars klass, så vi är nog lite mer fästa [View Full Entry]

---

---