Allt började som en helt vanlig dag. Jag vakna med nackspärr som jag nu plågat mig själv med under 3 veckors tid och jag tog äntligen beslutet att gå och köpa en kudde till min säng. Jag, Ryan och Mathew promenerade iväg till The Warehouse som är motsvarande K-mart i USA. Det vill säga: dom har allt skit man kan tänka sig, billigt. Kudde inhandlad och telefonen ringer, skyddat nummer: "Nemen hejsan, vad säger du om att du och jag går ut och tar en öl?", Rösten kändes väldigt bekant men jag kunde inte placera den först. Efter ca 10 sekunders förvirring inser jag att min bäste käre vän Per Johan Karlsson befinner sig ca 200 meter ifrån mig här i Wellington. Han gör en av sina klassiska överaskningsmoment och förvarnar inte, utan dyker bara upp.
... read more