Internetkafe och sena polare

fredag

”När skall vi hinna med att åka till Hokkaido?” undrar Mio, och det visar sig att det enkla svaret på det är ”typ nu i helgen”. Så så får det bli. Men Mio har samtidigt lyckats boka in att hennes japanska polare från skolan hon läste på i Danmark skall komma förbi och hälsa på i Tokyo nu i helgen, så det blir minst sagt stressat. Men när hon äntligen får tag på dem så är det fredag och lördag som gäller för kompisgrejen, och sen åker vi till Hokkaido på söndag morgon och kommer hem lagom till att jag måste dyka upp på skolan igen.

Men först skall det köpas biljetter. Vi har inget internet hemma, så vi åker till den andra internetaffären vi hittat, ”at café”, som är en helt galet mycket bättre deal än Afuro. Den billigaste versionen om man bara väljer en dator utan eget bås går på 80 yen/30 min, dvs ungefär en femma. För det ingår internet, fri tillgång till tidningar och serieböcker och dessutom så mycket läsk, te, kaffe och majssoppa som man vill dricka. Hur det hela går runt undrar jag länge och väl tills vi hyr den lite dyrare versionen, då man hyr ett bås med en madrass som golv, där det ingår en tv, en playstation 2 och en dator. Man kan också bunkra upp med filtar, och rökning är tillåten. Här barrikaderar sig folk och spelar online-spel hela dagarna (stället är öppet 24/7), det är nästan alltid någon som ligger och snarkar högt oavsett vilken tid på dygnet man är där. Allt är skinnklätt, även madrass-golvet, så att personalen snabbt kan svabba av nördsvetten så att stället faktiskt inte luktar precis lika illa som man skulle kunna tro, även om det såklart blir lite av en flashback till Sydcon, GMS eller liknande tillhåll för unga hygieniskt utmanade män. Men den stora tillgången till tjejserier och kvinnliga modemagasin skvallrar om att det inte enbart är datorspelsberoende killar som hänger här, när sista tågen går runt tolv så är det ett vanligt tillhåll för folk som måste stanna uppe hela natten. Nämde jag att de har massagefåtöljer också?

När vi kommer hem så dyker två välkomna presenter upp: kylskåpet som vi beställt från Muji, och en gammal överbliven TV som Mios lillebror skickat från Hakodate på Hokkaido när han hörde att vi inte har någon. Med ett kylskåp på plats kan vi äntligen handla mat på riktigt, och idag blir det yakisoba, nudlar som man steker tillsammans med en sorts fiskpulver som är som buljong, sojasås, sallad och lite vad man nu känner för. Det är bland det godaste man kan göra med nudlar.

Vi väntar och väntar, men Mios kompisar Tzura och Kanoko dyker inte upp. De är också extremt dåliga på att höra av sig eller svara på telefonsamtal. Strax innan tolv vaknar jag av att de dyker upp, och då skall det snackas, duschas och hårfönas hur länge som helst. Jag undrade vem som skulle gå postbärare och ha kål på dem först, jag eller grannarna ovanför, men till slut var de klara och jag kunde äntligen somna igen.

---

---